Búfræðingurinn - 01.01.1951, Qupperneq 25

Búfræðingurinn - 01.01.1951, Qupperneq 25
BÚFRÆÐINGURINN 23 tegund girðinga mjög algeng, einkum um blóma-, trjá- og matjurta- garða. Eru þær jafnframt skjólgirðingar. Skjól það, er limgirðingar veita, er mjög mikils virði, og væri það tvímælalaust mjög mikilsvert fyrir íslendinga að stórauka notkun limgirðinga, ekki fyrst og frernst sem varnargirðinga, heldur sem skjólgirðinga, bæði um garðlönd, akra og tún. Þær geta verið ágætar varnargirðingar á sumrin, en aðra tíma árs eru þær lítil vörn einar saman. Erlendis eru notaðar ýmsar trjáteg- undir, t. d. ösp, linditré, álmur, reynir o. fl., enn fremur runnar, t. d. heggur, ribs, víðir, rósir o. fl. Vegna ýmiss konar erfiðleika á ræktun margra algengustu skjólgirðingatrjáa hér á landi er rétt að leggja að- aláherzlu á ræktun birkis, víðis, ribs og reynis í limgirðingar. Má óhætt fullyrða, að hægt er að fá ágætar skjólgirðingar með því að planta trjám og runnum í 1—3 m belti. V. Umbúnaður hliðstaura og hliðgrinda. Á hverri giröingu eru eitt eða fleiri hlið. Góðri girðingu þarf að fylgja snoturt og vel um búið hlið. Það er ekki óalgengt að sjá hlið mjög léleg og illa úr garði gerð, þótt að öðru leyti sé vandað til girð- inga. Hlutverk hliða er nokkuð breytilegt, og verður að taka tillit til þess, hvers konar umferð á að fara um hliðið, hvort það er eingöngu fyrir gangandi fólk, fyrir hesta eða búnaöarvélar og bifreiðar. Styrk- leiki hliða og stærð verður því að miðast við umferðina. 1. Frágangur hliðstaura. Algengast er að hafa hliðstaura úr tré eða steinsteypu. a. Steyptir hliðstaurar eru tvímælalaust beztir, og ber þá að haga gerð þeirra, hvað undirlag og gildleika snertir, líkt og áður er lýst horn- staurum. Venjulega fer þó betur á því að hafa hliöstaurana heldur hærri en hornstaura. Er hæð þeirra frá jörð oft 1,3-—1,8 m. Festingar fyrir vír og hliðgrindur þarf að steypa í staurinn. Séu hliðstaurar jafn- framt notaðir sem aflstaurar, þarf styrkleiki og stærð þeirra að miðast við það líka. b. Hliðstaurar úr tré. Þegar tré er notað í hliðstaura, sem er mjög algengt, er nauðsynlegt að létta þunga girðingarinnar af hliðstaurun- um að mestu leyti. Er þetta hægt með því að koma fyrir aflstólpum í ca 2 m fjarlægð og ganga frá þeim á þann hátt sem venja er til um afl-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170

x

Búfræðingurinn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Búfræðingurinn
https://timarit.is/publication/696

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.