Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.04.1946, Qupperneq 48

Tímarit Máls og menningar - 01.04.1946, Qupperneq 48
38 TÍMARIT MÁLS OG MENNINGAR hann frið við kínversku kommúnistana, gerði bandalag við þá, og hófst þá á nýjan leik styrjöld milli Kína og Japan, sem geisaði í 8 ár. Þegar svo heimsstyrjöldin hófst, gerði Sjang Kai Sjek bandalag við vesturveldin og Rússland. Sjang Kai Sjek átti lengi við ramman reip að draga. Japanar höfðu á tímabili helming landsins á valdi sínu, og nokkur hluti Kínverja, einkum stórjarðaeigendur í Norður- kína, börðust með vopn í hönd með Japönum. En nú hafa Japanar verið gersigraðir og hraktir burt úr landinu. Meira að segja Man- sjúría er aftur orðið kínverskt land. En framtíð Kínverja er þó mjög á huldu. Kína er land mikilla mótsetninga, þar er mikill auður og mikil örbirgð. Meginhluti Kinverja eru friðsamir akuryrkju- menn, smábændur, sem strita frá morgni til kvölds. Margir þeirra eru leiguliðar, sem verða að láta allt, sem þeir geta við sig losað, til landherranna. Hinn kínverski landaðall er að vísu ekki auðugur í vestrænum skilningi, hann skortir fjármagn. En hann hefur þó landeignir sínar og fornt álit að verja, og gerir það með kjafti og klóm. En í Kína er voldug bændahreyfing, sem vill afnema land- skuldir og leiguliðakjör. Hin fjölmenna sjálfseignabændastétt í Suðurkína er þó tæplega áköf með í þessari hreyfingu, hún hefur svo lengi búið að sínu. í borgum landsins er stéttaskipting mjög djúp. Þar er mikið af láglaunuðum sveltandi öreigalýð. Þar er fá- menn millistétt smákaupmanna og handverksmanna. Og þar er auð- ug yfirstétt borgaralegra iðnrekenda, bankaeigenda og stórkaup- manna. Meðal þessa fólks á Sjang Kai Sjek sína tryggustu fylgis- menn. Drottinn þekkir sína, segir gamalt máltæki. En Sjang Kai Sjek er ekki aðeins auðmaður, atvinnurekandi, mar- skálkur og ríkisstjóri í Kína, hann er líka stórjarðaeigandi. Enda þótt hann sé fulltrúi kínversku borgarastéttarinnar, þá er hann ýms- um böndum bundinn landaðlinum, þeirri stétt, sem kommúnistarnir kínversku berjast mest á móti. Það hefur aldrei gróið um heilt milli Kúómíntang og kommúnista. Það þarf ekki mikið til að ýfa upp gömul og sollin sár. Kína ligg- ur í rústum eftir allar þær styrjaldir, sem yfir það hafa gengið undanfarna áratugi. Margar af borgum þess hafa verið lagðar í rústir. Stór svæði, sem áður hafa verið blómleg, eru nú í auðn.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.