Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.04.1964, Qupperneq 75

Tímarit Máls og menningar - 01.04.1964, Qupperneq 75
Eðvarð Arnason Nokkur orð 11111 tímatalið Þegar nóvembermánuður var styttur um 11 daga að boði konungs og sitthvað fleira. I egar bændur komu þreyttir heim til sín af Alþingi árið 1700, höfðu þeir mikil og merkileg tíðindi að segja. Konungurinn gamli, Krist- ján fimmti, hafði látizt hinn 25. ágúst sumarið áður, og við hafði tekið son- ur hans, sem bera átti nafnið Friðrik fj órði. Þessum unga konungi höfðu þeir svarið hollustueið á þinginu. en sjálfur hafði hann sent íslendingum bréf með amtmanni þess efnis, að næstkomandi nóvembermánuður skyldi styttast um 11 daga. Margt höfðu menn misjafnt orðið að þola að dönsku konungsboði, en nú kast- aði tólfunum. Konungsbréfið var dags. 10. apríl 1700 og í því segir konungurinn og lagði svo fyrir „at udi vore Lande Is- land og Færö samt tilhörende Insuler skal udi nærværende Aar 1700 saa snart det kommer efter sædvanlig gammel Stil til den 16. Nov., som er en Löverdag, Söndagen næst efter være den 28. Nov., Tirsdagen den 30. Nov. og St. Andreæ Dag Onsdagen d. 1. Dec. og saa fremdeles.“ Auðvitað er þessara tíðinda getið í annálum samtíðarinnar. Af þeim hafa varðveitzt til þessa dags t. d.: Valla-annáll (fyrir árin 1659—1737), Mælifellsannáll (1680—1738) og Annáll Páls Vídalíns (1700—1709) og er þar kóngsbréfsins alls staðar getið. Einna greinilegust er þó frá- sögn Mælifellsannáls (ritari Ari pró- fastur Guðmundsson á Mælifelli). Fyrir Anno 1700 stendur þar m. a.: „... kom út konungsbréf með amt- manni Christian Miiller í hverju af- tekið var það gamla rím, er Júlíus keisari hafði að fornu samið í Evr- ópu, en viðtekið nýtt Calendarium Gregorii páfa í Róm, stiptað Anno 1582, og hafði síðan brúkað verið í Ítalía, Spán, Frankaríki, Englandi og Hollandi. Komu þar allir messudagar 10 dögum fyrri en hér, eptir því forna rími. Voru þá í Danaveldi teknir 11 síðustu dagar úr Febrúarmánuði 1701,1 en hér á íslandi og Færeyjum byrjaðist umbreytingin í Novembri, svo að frá laugardeginum, sem er sá 16. Novembris eptir gamla stílnum, skal sunnudagurinn þar næst eptir vera sá 28. Novembris og fyrsti sunnu- dagur í adventu, og mánudagurinn næssti 29. og svo framvegis, en það gamla rím aldeilis aftekið.“ 1 Mun vera misritun, fyrir 1700. 5 TMM 65
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.