Skírnir - 01.04.1999, Page 91
SKÍRNIR ÞEGAR ÍSLENDINGAR URÐU FORFEÐUR ÞJÓÐVERJA 85
þessum útvalda kynstofni sé að finna rætur allrar menningar.95
Ennfremur sé það sögulegt lögmál að „ungar þjóðir" á leið frá
norðlægum heimkynnum „hreki burt“ þær sem fyrir eru, því „á
hjaranum kalda fæðist kraftur og nýtt líf“ (s. 283). Staðhæfingar
eins og „í upphafi kom andinn á jörðina og varð þjóð“ (s. 284)
eða upphrópanir á borð við „megi andi norðursins vaxa!“ (s. 8)
bera þess merki að kynþáttadulhyggjan er í raun eins konar
trúarbrögð. Fuhrmann telur Thule-ritröðina lýsa „norðursæfar-
anum“ sem eigi engan sínn líka: „Skyggnigáfa hans nær fram fyrir
núið, hún er algjör. Líkamlega er hann á hæsta mögulega þróun-
arstigi. Líklega hefur engin manngerð nokkru sinni verið jafn
fullsköpuð." Því skyldi hvert skólabarn, skáld og rithöfundur
þekkja Thule til hlítar (DL, s. 103). Líta má á skáldsögu Fuhr-
manns Utlaginn (Der Gedchtete, Friedrichssegen/Lahn 1931),
sem byggð er á Grettis sögu, sem framlag til þessarar goðsagnar
um dulmagnað norrænt ofurkyn.
Þjóðfræðingurinn Herman Wirth (1885-1981) er öllu þekktari
en Fuhrmann en kenningar hans voru mjög í sama anda. Hann
var af hollensku bergi brotinn, með doktorspróf frá Basel en
hafði starfað í Þýskalandi frá því fyrir heimsstyrjöldina fyrri, m.a.
sem lektor í hollenskum fræðum við Berlínarháskóla. Hann hafði
komist til metorða í Þýskalandi, hlotnast járnkrossinn sem sjálf-
boðaliði í þýska hernum 1915 og prófessorsnafnbót frá prúss-
neska menntamálaráðherranum ári síðar. Hann hafði aðhyllst
kynbætur á mönnum í anda Gobineaus frá því fyrir stríð en for-
sögurannsóknir sínar undir merkjum kynþáttahyggju hóf hann á
millistríðsárunum.96 Það kemur því ekki á óvart að hann hafi
gengið til liðs við nasista árið 1925 en ekki fer sögum af því af
hverju hann sagði sig úr flokknum ári síðar.
Wirth trúði á tilvist löngu liðins fyrirmyndarríkis norræns of-
urkyns, vöggu sjálfrar heimsmenningarinnar. Oll söguleg þjóð-
menning væri ekkert annað en afleiðing hnignunar sem stafaði af
blóðblöndun við óæðri kynþætti en úrkynjuðust væru borgar-
börn nútímans. Leiðin til bjargræðis lægi til „átthaganna" og
95 Ernst Fuhrmann: Versucb einer Geschichte der Germanen I. Gotha 1923.
96 Heusler til Ranisch, 24. mars 1929. Briefe, s. 515.