Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.2019, Qupperneq 107

Andvari - 01.01.2019, Qupperneq 107
106 SOFFÍA AUÐUR BIRGISDÓTTIR OG ÞÓRA SIGRÍÐUR INGÓLFSDÓTTIR ANDVARI drætti frá Guðrúnu frá Lundi. Þannig vinna að líkindum flestir höfundar skáldrita, eins og Þórbergur benti á í tali sínu um „bókmanneskjur“. Vitaskuld getur verið varasamt að rekja tilteknar persónulýsingar beint til ákveðinna einstaklinga en óhætt ætti að vera að benda á áhugaverðar samsvaranir eins og hér er gert; slíkur samanburður gefur innsýn inn í aðferðir skálda. Nefna má að Þórbergur Þórðarson virðist höfundi reyndar hugleikinn víðar en í lýsingunni á Aroni Elífs. Til dæmis hittir Páll eitt kvöldið ónefndan mynd- listamann á miðjum aldri sem er nokkuð við skál og syngur bullvísur í sí- fellu: „Tjúllí rúlla rilli / Tjúlli rúlla ræ, / Tjúlli rúlla rilli / Tjúllum rúlla ræ“ og grípur þess á milli til orðalagsins „Sveiattann! Ullabjakk!“. Hvorttveggja liggur beint við að tengja Þórbergi; hið fyrrnefnda við skopkvæðagerð hans og hið síðarnefnda endurteknu stefi í Sálminum um blómið.10 Og fyrrnefndur Steindór Guðbrandsson, ein skemmtilegasta mannlýsing þríleiksins og mikil andstæða við Pál sögumann í hugsun og háttalagi, hefur líka persónuein- kenni sem virðast vísa lóðbeint á Þórberg, eins og minnst verður á undir lok greinarinnar. En víkjum þá að títtnefndu skáldi. Aron Eilífs kemur við sögu í öllum bindum þríleiksins og má í raun telj- ast ein helsta aukapersóna verksins. Hann er kynntur til sögu snemma í Gangvirkinu þegar ritstjóri Blysfara, blaðsins sem Páll vinnur á, spyr Pál hvort hann kannist við Aron. Hvaða maður er það? Spekingur og skáld, svaraði húsbóndi minn. Hann talar stundum í útvarpið. Það eru allar kellingar hrifnar af honum. Æjá, sagði ég. Hvernig læt ég! Aron Eilífs! Hann á þrjú hundruð óprentaðar hugleiðingar og sextíu pund af kvæðum. Ég fékk þessa syrpu hjá honum í gær, og hefði getað fengið helmingi meira, ókeypis eins og þú getur nærri. (Gangvirkið, 87.) Páll fær það hlutverk að velja úr safni Arons „eina hugleiðingu og stutt kvæði“ og verður það fastur liður í starfi hans við Blysfara að velja efni til birtingar eftir Aron og skera það niður svo það passi í blaðið. Engar sterkar tengingar við Þórberg vakna í upphafi lýsingarinnar á verkum Arons, þvert á móti koma aðrir samtímamenn Ólafs Jóhanns upp í hugann: Hugvekjurnar voru yfirleitt skrifaðar með svörtu og bláu bleki á löggiltan skjalapappír, en ljóðin með rauðu og grænu bleki á heiðgular, ljósbláar, silfurgráar og rósbleikar arkir, sennilega mjög dýrar. Ég las um hugræna sjálfúð og sjálf- ræna hugúð, vitræna skapúð og skapræna vitúð, tónræna geðúð og geðræna tónúð, draumræna ljóðúð og ljóðræna draumúð, las hálfringlaður um Verðund og Verund, um Alveruna og aðferðir til að hvíla í Alverunni, um Leyndardóminn, Fullkomnunarstigann, Vizkubrautina, Kenningar Meistaranna og Undrið Mikla, en staðnæmdist loks við ádeilugrein á molasykur, sem hét Heilsuþjófur, og stutt kvæði,
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.