Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1937, Qupperneq 37

Andvari - 01.01.1937, Qupperneq 37
Andvari Fiskirannsóknir 33 að gela séð vöxt hans nákvæmlega á því skeiði, eink- uni á 2. ári (veturgamlan). Hefi ég síðan oft reynt að na í seiði af þessu tægi, en ekki tekizt það, nema það sem ég var sjónarvottur að því, að »Thor« fékk nokk- uð af seiðum nýkomnum í botn á 70 m dýpi í Fjalla- s)ó, ís/7—03, í sílavörpu, en ekkert á öðrum stöðum, t*ar sem varpan var dregin í botni. Aftur á móti fékk *Explorer* 27/ó—25 c. 100 seiði á sama aldursskeiði í vanalega botnvörpu, 3 sjóm. NNV af Heimaey, á sama ^Ýpi, og nokkur stærri (veturgömul), saman með veturg. °9 tvæv. ýsuseiðum. — Innan um smáufsamergðina við ^ryggjurnar í Grindavík, í höfninni í Vestmanneyjum og annars staðar á þessu svæði, sjást þorskseiði á 1. ári varla og stærri seiði eða þyrsklingur örsjaldan og Bertel- San tókst ekki í sumar er leið að ná í nema örfá seiði af þessu tægi, þrátt fyrir tilraunir með smáriðnum vörp- um í lónum og kolaöngla-lóð í þörunum. Frá æskuár- um mínum man ég glöggt eftir því, að þaraþyrsklingur, sem ég tel að hafi verið veturgamall eftir stærðinni að dæma sást stundum á sumrin við s. n. Jónsbásarkletta 1 Grindavík, þar sem mjög var aðdjúpt; í þörunum yfir- ’eitt var oft slangur af þess konar þyrsklingi, en tíðast mun stærri (tvæv. eða eldri). Hinsvegar er að jafnaði mikil mergð af þyrsklingi á venjulegum grunnmiðum (IO-40 fðm.), bæði fyrir Grindavíkurlandi og annars slaðar á þessum slóðum, eins og ég hefi getið um í skýrslu minni 1925—26, bls. 54—55, af fiski, sem, að tví er ég hygg, er vaxinn upp á þessum slóðum, án t>ess að hafa nokkurn tíma farið norður fyrir land (það synir vaxtarhraðinn), en dregur sig á djúpið á veturna, u^eðan sjórinn er kaldastur og mest eru hafrótin á grunni. ^ess konar smáfisk má sums staðar sjá í mergð á djúp- ttuðum í byrjun vorvertíðar, eins og t. d. á Hvalsbaksbanka 3
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.