Læknaneminn


Læknaneminn - 01.10.1995, Qupperneq 99

Læknaneminn - 01.10.1995, Qupperneq 99
100 ÁRUM EFTIR PASTEUR miltisbrand í kindum. Þessi sýning sannfærði marga þá sem ekki trúðu á kenningar hans. Síðar fóru fram umfangsmilclar bólusetningar á dýrum, en Pasteur vonaðist til að þessa tælcni mætti líka nota til að sigrast á smitsjúkdómum í mönnum. A árinu 1882 hófst hann handa ásamt samstarfs- mönnum sínum, við rannsóknir á hundaæði. Þeir komust að því að smitefnið var að finna í heila sýktra dýra, og með því að þurrka taugavefinn tókst þeim að framleiða bóluefni. Þann 6. júlí 1885 var komið til hans með 9 ára dreng, Joseph Meister, sem hafði verið bitinn 14 sinnum af hundi með hundaæði. Móðir drengsins grátbað Pasteur um að bólusetja drenginn, með bóluefni sem fram að því hafði aðeins verið notað í dýrum. Pasteur tók þá afdrifaríku ákvörðun að bólusetja drenginn. Drengurinn féklc ekki hunda- æði. Nokkrum mánuðum síðar voru fjórir Bandarískir drengir bitnir af óðum hundi. Fréttirnar höfðu borist til Bandaríkjanna og var ákveðið að sigla með drengina til Frakklands. Þeir voru bólusettir og fóru heilbrigðir aftur heim til sín. I framhaldi af þessum sigrum fór af stað söfnun fyrir rannsóknastofnun handa Pasteur, en þar átti meðal annars að framleiða bóluefni gegn hundaæði. Stofnunin var svo vígð af forseta Frakklands, Sadi Carnot, 4. nóvember 1888. Strax í upphafi fékk Pasteur til sín vísindamenn úr ýmsum fræðigreinum, en stofnunin hefur síðan verið í fararbroddi í rannsóknum í sýkla- og ónæmisfræði( 1-3). Nokkrar af mikilvægari uppgötvunum sem gerðar hafa verið á Pasteur stofnuninni má sjá í töflu I. Með uppgötvunum Louise Pasteur, Robert TAFLA I. MIKILVÆGAR UPPGÖTVANIR OG RANNSÓKNIR SEM GERÐAR HAFA VERIÐ Á PASTEUR STOFNUNINNI (INSTITUT PASTEUR). Unniðúr afmælishefti gefnu út af stofnuninni 1987 (3) Mikilvægar uppgötvanir/rannsóknir Stjórnun rannsókna Ár Upphaf sermismeðferðar (serum therapy), með notlcun á hestasermi í meðferð á barnaveiki. Roux og Yersin 1888 Rannsóknir á átfrumum og bólgu Metchnikoff* 1889-1900 Greining á bakteríu svarta dauða (plague bacillus) Yersin 1894 Verkunarmáti komplimenta og sýnt fram á vessabundna ónæmiskerfið. Bordet* 1896-1899 Hlutverk flóarinnar í smitleið svarta dauða Simond 1898 Hlutverk lúsarinnar í smitleið lúsataugaveiki (typhus) Nicolle* 1909 Orsölc mænusóttar er örvera sem fer í gegnum síur, þ.e. veira. Levaditi og Landsteiner 1910 Uppgötvun bakteríuveira (bacteriophages) d’Hérelle 1914 Þróun berklabóluefnisins (BCG) Calmette og Guérin 1921 Uppgötvun sýkladrepandi áhrifa súlfónamíða Jacques, Thérése Tréfouel, Nitti, Bovet* 1936 Þróun á bóluefni gegn mænusótt Lépine Rannsóknir á stjórnun hvata og próteinmyndun Monod*, Jacob* 1960 Uppgötvun alnæmisveirunnar, HIV 1 Montagnier 1983 Uppgötvun alnæmisveirunnar, HIV 2 Montagnier 1986 * Nóbelsverðlaunahafar LÆKNANEMINN 2.tbl. 1995 48. árg. 89
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160

x

Læknaneminn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Læknaneminn
https://timarit.is/publication/1885

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.