Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1985, Qupperneq 38

Andvari - 01.01.1985, Qupperneq 38
36 SIGURÐUR STEINÞÓRSSON ANDVARI tækist, væri fengin næsta einstæð þekking á merkilegu, virku eld- fjalli, því ekki er mér kunnugt um neitt hliðstætt eldfjall, sem um sé vitað með vissu, hvenær það hefur gosið síðustu þúsund árin, og hvaða öskulag hvert gos þess myndaði. En þetta var þó ekki eina markmið þessara rannsókna. Það þykir tilhlýðilegt, að kann- aður sé sem bezt æviferill hvers þess manns, sem markað hefur spor í sögu lands okkar. En Hekla hefur einnig verið okkur ör- lagavaldur. Saga hennar er snar þáttur í þúsund ára sögu barátt- unnar við óblíð náttúruöfl, sögu sem mér virðist sagnfræðingar okkar hafa sniðgengið helzt til mikið. Tímasett öskulög eru einn- ig mjög gagnleg fornleifafræðingum og þeim, sem rannsaka vilja sögu jarðvegs og gróðurs í landinu.30 Heklugosið 1947/48 stóð í 13 mánuði, en meðallengd Heklugosa taldi Sigurður vera um eitt ár. Á svo löngum tíma gafst ráðrúm til ýmissa rannsókna, en jafnframt voru nú komnir allmargir menn til skjalanna sem gátu rannsakað hina ýmsu þætti gossins, jarðfræðingar, jarðeðlisfræðingar, efnafræðingar og h'ffræðingar. Vísindafélag ís- landinga gaf út safnrit á ensku um Heklurannsóknirnar í fímm bindum, og voru Trausti Einarsson, Guðmundur Kjartansson og Sig- urður Þórarinsson ritstjórar. Sigurður skrifaði íjórar ritgerðir í safnrit þetta, alls um 300 bls., og lýsti ein þeirra aðdraganda og upphafí goss- ins (1949), önnur öskufallinu fyrsta daginn (1954), hin þriðja gangi gossins (1976) en hin fjórða og mesta lýsir gossögu Heklu frá upphafi íslandsbyggðar í ljósi ritaðra heimilda og gjóskulagafræði. Er það bók- in The eruptions of Hekla in historical times. A tephrochronological study (1967) sem ári síðar kom út á íslenzku undir nafninu Heklueldar. Þar er tekið saman allt sem vitað er um eld í Heklu til gossins 1693, en um síð- ari gos er gefíð yfirlit, enda of mikið til af rituðum heimildum til þess að hægt væri að tíunda það allt. XV Heklueldar eru lykilrit að gossögu Heklu og að gjóskulagatímatali ís- lands fram að þeim tíma - Hekla gaus bæði 1970 og 1980 eftir að bókin kom út, og Sigurður átti eftir að bæta enn við Heklurannsóknir sínar. Honum taldist til að síðan fímmta goshrina Heklu eftir ísöld hófst árið 1104 væri gosið 1947 hið 14. í röðinni, en Þorvaldur Thoroddsen haíði í eldgosasögu sinni Die Geschichte der islandischen Vulkane talið gosið 1845 vera hið 18. í röðinni, og allar erlendar fræðibækur tekið það upp
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.