Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.12.1968, Qupperneq 110

Tímarit Máls og menningar - 01.12.1968, Qupperneq 110
Tímarit Máls og menningar segja má að honum hafi verið faliS þaS hlutverk sem kenningarsmiSir marxismans voru vanir aS ætla verkalýSnum. Ef hermenn hefSu ver- iS lokaSir inni í herbúSum í staS þess aS þeir ynnu úti á meSal fjöld- ans og boSuSu honum hinar nýju lífsreglur, hefSu veriS gefnar upp flestar þær glæstu vonir sem voru aS baki „meginstefnunni“. MiSstjórnin hafnaSi því eindregiS tillögum Peng Te-hvæ og vék hon- um úr embætti landvarnaráSherra, en fól þaS í staSinn Lin Piao, ein- lægum stuSningsmanni hugmyndar Maos um her alþýSunnar. Lokasam- þykktin var jafnvel harSorS og móSgandi í garS Peng Te-hvæ, sem kallaSur var hægrisinnaSur henti- stefnumaSur, fulltrúi burgeisastéttar- innar og boriS á brýn aS hafa aS- eins barizt áSur af hugrekki í þeirri síngjörnu von aS hann hefSi eitthvaS upp úr sigrinum. En klykkt var út á óvæntan hátt: „MiSstjórnin telur aS flokkurinn ætti áfram aS sýna Peng Te-hvæ velvild svo aS honum gefist tækifæri til aS gera sér Ijósar og leiSrétta villur sínar ... Honum leyfist aS halda sæti sínu í fram- kvæmdanefndinni“. Nú er látiS liggja aS því aS þessi mildi í garS Peng Te-hvæ hafi stafaS af baktjaldamakki Líu Sjao-sji. ÞaS dugSi þó ekki hin- um ólánsama marskálki lengi: SíSan má segja aS hann hafi veriS áhrifa- laus meS öllu, bæSi í stjórnmálum og hermálum, og þremur árum síSar var hann sviptur sæti sínu í fram- kvæmdanefndinni — og aftur fór þaS fram meS leynd. ViS höfum dvaliS viS þetta atvik vegna þess aS frá miSstjórnarfund- inum í Lúsjan hefur veriS lögS stöSugt meiri áherzla á pólitískt hlut- verk hersins. Enda þótt Lin Piao léti lítiS á sér hera, vann hann ötullega aS því aS búa til þaS ágæta verkfæri sem herinn reyndist vera í menning- arbyltingunni. Hernum veittist meira aS segja sá sómi áriS 1964 aS honum var fyrstum afhent rauSa kveriS meS tilvitnunum í rit Maos formanns, þeg- ar allur almenningur vissi enn ekk- ert af því. Kínverskir kommúnistar notuSu herinn sem eins konar til- raunastöS, þar sem þeir gætu kom- izt aS því aS hve miklu leyti væri hægt aS vekja almennar umræSur meSal fólksins. Og loks fólu Mao- sinnar hernum þegar í upphafi menn- ingarbyltingarinnar stjórn mjög mik- ilvægra þátta atvinnulífsins og þaS er því aS þakka aS hamfarir síSustu tveggja ára hafa ekki svo um munar haft truflandi áhrif á framleiSsluna. Annar markverSur atburSur gerS- ist áriS 1960 þegar Krústjof setti Maosinnum raunverulega úrslita- kosti, hótaSi þeim aS kalla heim sér- fræSinga sína og hætta aSstoS Sovét- ríkjanna viS Kína, ef Kínverjar 316
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.