Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.06.2010, Qupperneq 59

Tímarit Máls og menningar - 01.06.2010, Qupperneq 59
H r y l l i n g u r ! H r y l l i n g u r ? Va m p ý r a n g e n g u r l a u s TMM 2010 · 2 59 verðasta – ef ekki beinlínis áhuga- verðasta – vampýruskáldverkið sem komið hefur fram á þessari þúsöld.41 Kvenlegi þátturinn Það er þó áhugavert að í sögu Lindqvist reynist stelpan eftir allt- saman vera strákur. Vissulega er persónan allan tímann á mörkum kynjanna – eins og er undir- strikað í myndinni, en þar kemur það í raun aldrei alveg fram að Eli sé strákur – og því enn eitt áhugavert dæmið um hvernig vampýrunni blæðir yfir markalínur. Lindqvist er sömuleiðis einn af fáum karlkyns- höfundum sem náð hafa athygli í vampýruheiminum undanfarið, en almennt séð hefur þessi nýjasta bylgja vampýra verið einokuð af konum (undantekningarnar eru Joss Whedon, höfundur Buffy og leikstjórar og handritshöfundar Undirheimamyndanna, en í heimi kvikmynda og sjónvarpsefnis eru karlmenn enn meira eða minna allsráðandi). Það eru konur sem eru höfundar og konur sem eru, að mestu leyti, aðalpers- ónur. Þetta hefst með Rice (eins og svo margt annað), heldur áfram með Laurell K. Hamilton (sem er ekki almennt þekkt en á mikilvægan hlut í því að ryðja brautina fyrir yfirnáttúrulegu ástarsögurnar) og þaðan inní nýju öldina með þeim Charlaine Harris, Stepheney Meyer, Cast- mæðgum og Richelle Mead, svo nefnd séu þau dæmi sem hér hafa verið til umfjöllunar.42 Þessi aukni þáttur konunnar hefur ekki aðeins haft þau áhrif að kvenpersónur (og hin umdeilda kynhvöt kvenna) eru áberandi, heldur hefur hrollvekjan komið út úr skápnum (eins og vampýrur Harris) sem kvennamenning. Þrátt fyrir að hrollvekjan hafi lengst af verið álitin strákadót þá er ljóst að allt frá upphafi hefur hrollvekjan höfðað sér- staklega til kvenna. Það þarf ekki annað en að skoða sögu gotnesku skáldsögunnar og helstu höfunda hennar, allt frá Clöru Reeve og Anne Radcliffe til Mary Shelley, til að sjá að konur hafa löngum hallað sér að hryllingi. Vissulega er það svolítið undarlegt að til að gera vampýrurnar kvenvænni þá þurfi hún skyndilega að heita yfirnáttúruleg ástarsaga en ekki hrollvekja, en þetta má þó einnig skoða sem dæmi um það hvernig hrollvekjan, og þá sérstaklega frægasti fulltrúi hennar, vampýran, hafnar öllum markalínum. Það sem einkennir vampýruna jafnvel Vampýra eða Ást og sársauki 1894 eftir Edward Munch.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.