Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1985, Qupperneq 27

Andvari - 01.01.1985, Qupperneq 27
ANDVARI SIGURÐUR ÞÓRARINSSON 25 XI Sumarið 1939 efnclu norrænir fornleifafræðingar til sameiginlegra rannsókna á fornum bæjarrústum og öðrum mannvistarleifum í Þjórs- árdal. Danski fornleifafræðingurinn Aage Roussell gróf ásamt Krist- jáni Eldjárn upp bæ Gauks Trandilssonar á Stöng, en Matthías Þórðar- son þjóðminjavörður kannaði bæ og kirkjugarð á Skeljastöðum. Upp úr kirkjugarðinum komu 66 beinagrindur, og rannsakaði Jón Steffen- sen prófessor þær. Sigurður Þórarinsson tók þátt í rannsóknum þessum sem jarð- fræðingur, með það fyrir augum að beita öskulögum til að tímasetja eyðingu dalsins. Komst Sigurður að þeirri niðurstöðu, að Heklugos árið 1300 hefði eytt dalnum og lýsti henni í ritgerðinni „Þjórsárdalur och dess förödelse" í Forntida gárdar i Island, safnriti um fornleifafræði- rannsóknirnar 1939 sem kom út hjá Munksgaard í Kaupmannahöfn 1943. Tímasetningin „Hekla 1300“ náði fljótlega sessi í erlendum ritum, og hefur reynzt þaulsætin þar þótt nýrri rannsóknaniðurstöður sýndu hana vera ranga. í áðurnefndri grein þeirra Sigurðar og Hákonar Bjarnasonar, sem birtist í Geografisk Tidsskrift 1940, er lýst útbreiðslu þriggja laga, sem tal- in eru vera frá Öskju 1875, Öræfajökli 1727 og Heklu 1300. Aldur síðarnefndu laganna tveggja byggðu þeir á rituðum heimildum: I sam- tímalýsingu sr. Einars Hálfdánarsonar á gosinu 1727 er nefndur „vikur, hvítur og póróttur"20, og villti það um fyrir þeim félögum, því eins og síðar átti eftir að koma í ljós var hið hvíta lag á Suðausturlandi frá Öræfajökulsgosinu 1362. Heklugosi árið 1300 er rækilegast lýst í Lögmannsannál, þar sem sá hluti er að gosinu lýtur er enn varðveittur í frumhandriti með hendi Einars prests Hafliðasonar. Þar segir (fært til nútímastafsetningar): MCCC. Elds uppkoma í Heklufelli með svo miklu afli að fjallið rifnaði svo að sjást mun mega meðan Island er bvggt. I þeim eldi léku laus björg stór sem kol á afli, svo að af þeirra samkomu urðu brestir svo stórir að heyrði norður um land og víða annars staðar. Þaðan fló vikur svo mikil á bæinn í Næfurholti, að brann þak af húsum. Vindur var af landsuðri, sá er bar norður yfir landið sand svo þykkan að, á meðal Vatnsskarðs og Öxarf jarðarbeiðar með svo miklu myrkri, að engi maður vissi hvort var nótt eður dagur, úti né inni, meðan niður rigndi sandinum á jörðina og huldi svo alla jörðina af sandinum. Annan dag eftir fauk svo sandurinn að menn fátu trautt leið sína í sumum stöðum. Þessa tvo daga þorðu
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.