Úrval - 01.06.1962, Qupperneq 126

Úrval - 01.06.1962, Qupperneq 126
134 ÚR VAL ari í Kaliforníuflóanum, nálægt Guaymas, að hreingerning fór einkum fram við klettótta tanga, á hverjum stað voru tveir fiðrildis- fiskar og einn engilfiskur. Ég gerði ráð fyrir, að samansafn ann- arra fiska á þessum stöðum væri vegna þess, að þarna væru kross- götur fiska, sem kæmu frá svæð- um sitt til hvorrar handar. Árið 1958 sagði Randall frá athugunum sínum á hreingerningafiskum við Félagseyjarnar, hann sá að fiskar komu um alllangar vegalengdir til hreingerningastaðanna — en ekki aðeins frá nálægum slóðum. Peder- sensbræður komust að sams konar niðurstöðu við Bahamaeyjar, þeir sögðu að hreingerningafisk- arnir væru á sérstökum stöðum við kóralrifin og drægju að sér viðskiptafiska af stórum svæðum. Síðari rannsóknir hafa staðfest þessar athuganir. Hinar ýmsu teg- undir hreingerningafiska og rækja hafa tilhneigingu til að safnast saman á vissum stöðum, við kóral- rif, lautir í botninum, við strönduð skip og við útjaðra þangsvæða. Að- setur þeirra á þessum stöðum er að miklu leyti ástæðan til þess, að fjöldi annarra fiska safnast þangað oft. — Jafnvel lítil hreingerninga- stöð í hitabeltinu kann að afgreiða mikinn fjölda fiska á einum degi. Ég sá einu sinni 300 fiska hreins- aða við Bahamaeyjar á sex tím- um, meðan bjart var af degi. Sum- ir fiskanna fara frá einum stað til annars og koma oft aftur sama daginn. Sumir komu dag eftir dag með vissu millibili, þá var hægt að þekkja á sýktum blettum. — Yfir- leitt virtust margir þessara fiska eyða eins löngum tíma á hreingern- ingastöðvunum og við að afla sér fæðu. Á stöðum, þar sem þúsundir hreingern.fiska halda sig, hljóta hreingerningasamskiptin (cleaning symbiosis) að hafa mikilvæga þýð- ingu fýrir dreifingu og samansafn fiskanna í sjónum. Skoðun mín er sú, að senorítan og litli gullbrúni þangaborrinn dragi að sér fisk úr djúpum sjó upp að jöðrum þang- svæðanna við ströndina. Mestallur fiskur, sem heldur sig við grynningar, kann að vera þar vegna hreingerningastöðvanna. — Hreingerningasamskipti kunna að vera skýringin á fiskisæld vel þekktra staða við Santa Catalínu- eyjarnar, má þar nefna svæðið kringum sokkna skipið Valiant, La Jolia þangsvæðin, neðansjávar- gjána og við Coronadoeyjarnar. Þetta þarf allt að rannsaka betur. Við tilraunir í Bahamaeyjum fjar- lægði ég eitt sinn alla hreingern- ingafiska frá tveimur smágrynning- um, þar sem mikið virtist vera af fiski. Eftir fáa daga hafði fiski þar stórlega fækkað, eftir tvær vikur var allur fiskur annar en stað- bundinn fiskur horfinn. Tilraunin sýndi, að hreingem-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192

x

Úrval

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Úrval
https://timarit.is/publication/1841

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.