Hugur - 01.06.2002, Qupperneq 17

Hugur - 01.06.2002, Qupperneq 17
Mikael Karlsson ræðir við Donald Davidson Hugur synleg til þess. Og reyndar vissi ég ekki nægilega mikið þá til að segja þetta, en nú myndi ég bæta við að ég telji ekki heldur að þú munir losna við eitthvert skelfilegt eirðarleysi á því að stunda heimspeki. Þú fékkst snemma við hluti eins og líkindafræði, nytsemis- og ákvörð- unarfræði á tímabilinu milli sjötta og sjöunda áratugarins og vannst með öðru fólki. Hvernig kom það til? Því er auðsvarað. Eg átti tvo starfsfélaga á Stanford, Patrick Supp- es og rökfræðinginn J. J. C. McKinsey, sem var eiginlega lærisveinn Tarskis. Og þar sem ég virtist ekki vera að skrifa mikið - sem er vægt til orða tekið - sögðu þeir: „Hér er maður sem nýtir ekki orku sína, við skulum finna honum eitthvað að gera!“ Þeir ákváðu því að vinna með mér í ákvörðunarfræði, sem byrjaði ekki sem tilraunavinna, heldur bara sem skrif um nokkur grundvallarhugtök. Þar sem þeir vildu vekja áhuga heimspekinga á nokkuð tæknilegu efni, töldu þeir að ég gæti verið gagnlegur tengiliður. Greinarnar voru skrifaðar þannig að ég sat við borð og skrifaði en þeir tveir gengu um gólf; og við sömdum greinarnar saman þrír, eina setningu í einu. Mikilvægur þáttur þess- arar vinnu, fyrir mig, var að þeir töldu að ég yrði að læra að setja ein- falda kenningu fram sem formlegt kerfi byggt á frumsetningum. Þeir útbjuggu því fyrir mig æfingarverkefni. Þeir létu mig fá frumhugtak sem þeir töldu að leiða mætti ákvörðunarfræðina af - ekki að þeir hefðu minnstu hugmynd um hvernig ætti að fara að því. Og þeir sögðu: „Hér er æfingin þín, reiddu fram frumsetningar fyrir þessu og sannaðu viðeigandi kennisetningar." Nú, menntun mín í rökfræði, sem var að öllu leyti Quine að þakka, einskorðaðist við formlega rök- fræði. Sannanirnar urðu að vera svo setningafræðilega nákvæmar að vél gæti auðveldlega gengið úr skugga um að öll rökfærsluskrefin væru rétt. En ef þú fæst við mælanleika, þá eru þetta ekki eðileg vinnubrögð; það tæki alla eilífð. Sannanirnar eru óformlegar, þótt hæglega mætti gera þær formlegar ef einhver nennti því. Eg hafði enga hugmynd um hvernig óformleg sönnun í stærðfræði yrði. Ég varð því að læra það og gerði það. Ég gerði þessa æfingu og það hafði tvær afleiðingar. Önnur var sú að ég lærði sitthvað um röksemda- færslur af því tagi. Hin var sú að ég leysti af slysni tiltekið vandamál í ákvörðunarfræði, sem stóð í vegi fyrir tilraunavinnu á því sviði, um hvernig gera mætti samtímis grein fyrir huglægum líkindum (e.prob- ability) og huglægu notagildi (e. utility). Þetta leiddi til þess að við gerðum allnokkrar tilraunir þar sem við notuðumst við þessa upp- götvun. Uppgötvunin sjálf reyndist svo ekki vera mín. Ég gerði hana 15
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180

x

Hugur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Hugur
https://timarit.is/publication/603

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.