Uppeldi og menntun - 01.09.2004, Qupperneq 140

Uppeldi og menntun - 01.09.2004, Qupperneq 140
HUGMYNDIR UM FLUTNING MENNTUNAR ... menntaumbæturnar. Hann gat þess einnig hvernig staðgóð þekking þeirra hefði farið í gegnum breytingarferli: „Þetta varð breytingaháskóli." (munnleg heimild, 25. ágúst 2000) Það virðist eins og óformlegur kennaraháskóli hafi orðið til innan Skólarann- sóknardeildar menntamálaráðuneytisins. Kennararnir í Kennaraskóla íslands voru með hefðbundna háskólamenntun í sinni faggrein. Kennarar með sérmenntun í upp- eldisfræði og kennslufræði komu að Kennaraskólanum um 1970 (Ingólfur Á. Jóhann- esson, 1993; Handrit: Skýrslur til Menntamálaráðuneytis, 1963-1975). Ekkert form- legt samband var á milli þessarar óformlegu kennaramenntunarstofnunar og Kenn- araháskóla íslands en hann átti rætur sínar að rekja til hefðbundinna menntunar- gilda. Hér er einungis verið að tala um formlegt samband á milli stofnana en ekki samband á milli einstaklinga. Nokkrir kennarar sem unnu að menntaumbótunum voru einnig kennarar við Kennaraskóla íslands og síðar Kennaraháskóla íslands. í fimmta lagi gat verið um hugmyndafræðilegan ágreining að ræða á milli tals- manna Kennaraskólans og þeirra sem unnu að menntaumbótunum. Þegar Wolfgang Edelstein var spurður um samband menntaumbótasinna og Kennaraskóla íslands sagði hann að ef til vill hefðu það verið mistök að reyna ekki meira til þess að fá Kennaraskólann til samstarfs: Ég man vel að í byrjun var Broddi ákaflega vingjarnlegur og jákvæður. Eftir að tíminn leið man ég líka að mér fannst hann verða neikvæður og fullur efasemda. Ég bar mikla virðingu fyrir honum, hann var ákaflega greindur maður. Ef ég orða þetta á jákvæðan hátt þá held ég að hann hafi séð í gegnum ferlið og litið á það eins og hjóm nútímahyggju sem ógnaði nokkuð íhaldssömum og þjóðernislegum gildum hans. Auðvitað er þetta túlkun löngu seinna. Á þessum tíma byrjaði ég að líta á Kennaraskólann sem andvígan menntaumbótunum og hætti að reyna. (Munnleg heimild, 25. ágúst 2000) Wolfgang Edelstein virðist hafa nokkuð rétt fyrir sér. í skólasetningarræðu Brodda Jóhannessonar frá árinu 1964 kemur í ljós að hann er vel að sér í tæknihyggju og vís- indavæðingu náms og kennslu, en varar oftar en einu sinni við ógagnrýninni trú á þessa tækni og vísindi. Hann telur að hin nýju vísindi séu ekki nægjanleg og komi ekki í stað manngildis og góðmennsku kennarans (Handrit: Broddi Jóhannesson, 1964). Hann er þó ekki á móti tækni og vísindum og í skólaslitaræðu frá 1966 leggur hann til dæmis áherslu á að efla þurfi rannsóknir í kennslu og uppeldisfræði en varar enn og aftur við ofurtrú á þessum vísindum (Handrit: Broddi Jóhannesson, 1966). Hér hafa verið raktar hugsanlegar ástæður þess hve rökin sem tengdust sértækri sérfræðilegri þekkingu kennara voru fátíð. Það er hins vegar ekki mögulegt að meta hvort ein ástæða geti verið mikilvægari en önnur. Eðlislæga víddin og stjórnlistarvíddin náðu ekki utan um öll rök hagsmuna- hópanna. Þriðja tegund röksemda kom í ljós og er hún kölluð kerfisvíddin. Þessi vídd fól í sér kerfisrök þar sem flutningurinn er tengdur aðstæðum svo sem stöðu mennta- kerfisins og stöðu kennaramenntunar árið 1971. Þessi rök endurspegluðu oft einhver atriði sem höfðu farið úrskeiðis og þurfti að að kippa í liðinn. 138
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204

x

Uppeldi og menntun

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Uppeldi og menntun
https://timarit.is/publication/581

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.