Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1992, Qupperneq 140

Andvari - 01.01.1992, Qupperneq 140
138 EYJÓLFUR KOLBEINS ANDVARI Hann naut vinsælda og virðingar samborgara sinna uns hann lést í hárri elli, níræður að aldri. Allar heimildir bera honum á einn veg söguna. Aiskhýlos varði lýðræðið vopnum, og Sófókles tók virkan þátt í upp- byggingu þess eftir Persastríðin, hafði afskipti af stjórnmálum og var Perík- lesi handgenginn. En þriðji höfundurinn, Evrípídes, átti sér að ýmsu leyti ólíka sögu. Hann gæti hafa fæðst um 485 f. Kr., en mestu máli skiptir að þegar hann komst til vits og ára voru fæðingarhríðir lýðveldisins og eld- skírn Persastríðanna langt að baki. í skjóli lýðræðis og óhefts málfrelsis við aukna hagsæld og margháttuð nýstárleg og framandi áhrif óx upp ný kyn- slóð sem rengdi verðmæti og hugmyndir hinnar eldri. Evrípídes var mótað- ur af gagnrýni og rökhyggju sófista og Sókratesar. Hann þótti ómann- blendinn einfari og lítt við alþýðuskap. Leikrit hans báru keim nýrra efa- semda og var fálega tekið. íhaldssöm gamanleikjaskáld drógu hann sundur og saman í háði. Hann tók fyrst þátt í keppni árið 455 f. Kr., að því er talið er, og margoft síðar, en sigraði aðeins fjórum sinnum. í elli sinni fluttist hann úr landi og dó fjarri átthögunum, líkast til tæplega áttræður, árið 406 f. Kr., skömmu fyrir andlát Sófóklesar. En örlög bókar eru ekki ráðin þótt ævi skáldsins sé öll. Evrípídes lét sér færra mannlegt óviðkomandi en fyrirrennarar hans, og verk hans snertu fleiri strengi í hug borgarbúa sem bjuggu við margþætt þjóðskipulag hellen- ískrar siðmenningar. Framvindan varð sú að á 8. og 7. öld f. Kr. tóku menn á Grikklandi að losna úr viðjum frumstæðra ættbálka. Einstaklingur gat orðið að meira eða minna leyti óháður og tekið örlög sín í eigin hend- ur. Sú þróun var til lykta leidd á 4. og 3. öld f. Kr. Þá höfðu menn til fulls sagt skilið við ættina og heimaþorpið og voru óháðir borgríkinu sem var orðið hluti stærri heildar. Þeir voru einstaklingar sem bjuggu í borgum. Sagt er að maðurinn hafi séð nekt sína eftir syndafallið. Nú uppgötvaði hann að hann var einn, á valdi óræðra hvata sem bjuggu honum böl og tor- tímingu, eins og Faidru sem Evrípídes orti um, eða grimmrar nauðsynjar ytri atvika sem knúðu hann til að gera það sem hann vildi ekki, eins og Agamemnon í Alis. Peir sem spyrntu gegn broddunum hlutu örlög Hippo- lýtosar eða Penþeifs, hörmulegan dauða í angist og örvæntingu. Þeim var ekki unnt fremur en Heköbu við Tróju að breyta atburðarásinni þótt hún ákallaði guðina í einsemd sinni. Þeir gátu einungis vonað að goðin myndu loks andstætt allri reynslu, í trássi við skynsemd og náttúrulögmál, snúa málum til góðs fyrir þá sem eftir lifðu. Evrípídes var skáld þeirra. Hann orti líka um óskadraum þeirra. Hin mótlætta Andrómakka bjargast úr þrengingum að ráðstöfun og góðvild máttarvalda þótt öll sund virðist lok- uð, og á í vændum fullsælu auðs og ástar. Týnda barnið íón, alið upp í um- komuleysi á miskunn góðra manna, reynist vera konungborinn og hreppir farsæld og mannvirðingar með guðs hjálp.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.