Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.05.1987, Qupperneq 12

Tímarit Máls og menningar - 01.05.1987, Qupperneq 12
Peter Hallberg Listin að Ijúka sögu Minnisgreinar um skáldskap Halldórs Laxness Síðari hluti Norðanstúlkan og blómin ófeigu Með Atómstöðinni (1948) er stigið stórt skref frá löngu liðnum tíma beint inn í nútímann. Uppistaða bókarinnar er nöpur ádeila á íslenska stjórnmála- menn í lok síðari heimsstyrjaldar. „Selja land, grafa bein“ er kaldhæðið við- lag hennar. Það er norðanstúlkan Ugla sem segir frá allan tímann. Viðburðaríkt ár í sögu þjóðarinnar líður hjá, einsog það orkar á hug hennar. Um leið verður Atómstöðin saga hennar sem einstaklings; enda er heitið á leikritsgerð verksins einmitt Norðanstúlkan (1972). Og það er sú saga, persónuleg reynsla Uglu, sem verður að lokum einna eftirminnilegust. I síðasta kafla bókarinnar gengur hún framhjá dómkirkjunni og verður þar vitni að hágöfugri jarðarför, nátengdri vélabrögðum og svikum stjórn- málamanna sem eru skotspónn höfundarins. Hópur götulýðs gerir hróp að pípuhöttunum, þar sem stórhöfðingjar landsins ganga undir forkunnarfag- urri kistu. Kvæði atómskáldsins um Óla fígúru er sönglað: „land vildi hann selja / bein vildi hann grafa“. Stúlkan snýr sér undan þessum sjónleik, eða skrípaleik: „Eg svipaðist um eftir skjótustu undankomuleið af þessu torgi, þrýsti blómvendinum mínum fastara að mér og tók til fótanna. Hvers virði hefði mér þótt að lifa ef ekki hefðu verið þessi blóm?“ Hvað merkja þessi sögulok, þessi blóm sem virðast bjarga trú hennar á lífið? Þau eru gjöf frá organistanum, kennara hennar í organleik, sem hún kom að norðan til að læra í höfuðstaðnum. En framar öllu hefur hann haft djúp áhrif á þessa sveitastúlku með því að vera einfaldlega sá maður sem hann er: vitur, mannúðlegur og umburðarlyndur. Hann heldur í öllu um- róti samtímans, „atómstöðvarinnar", rólegu jafnvægi sínu, einhvern veginn hafinn yfir þras daglegs lífs. Samspili hans og norðanstúlkunnar er lýst í fáum dráttum, en af slíkri list að hún dýpkar mynd þeirra beggja. Þegar Ugla heimsækir organistann í síðasta skipti, nýkomin úr Norður- landsferð til foreldra sinna, er hún búin að sofa nóttina áður hjá Búa Arland, 138
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.