Árbók Hins íslenzka fornleifafélags

Ukioqatigiit

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags - 01.01.1951, Qupperneq 31

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags - 01.01.1951, Qupperneq 31
35 hruni veggja eða torfþaka eða umróti í brunaleifunum. 1 brunalaginu var enn talsvert af brenndu byggi og hálmi. Sums staðar sáust öxin á stangarendunum. Verður því að telja nær óyggjandi, að hér sé um íslenzkt korn að ræða. Kolamolar úr spýtum fundust margir, smáir og stórir, og nokkrar gegnbrunnar mjóar og þunnar spýtur lágu saman óreglulega, á einum stað um 1 m að lengd hinar stærstu. Var ekki unnt að taka þær upp í samhengi. Allar virtust þær vera úr furu. Ekki er getið um neina gripi, er fundizt hafi í brunalaginu. Brunaleifarnar voru teknar burtu og náðu þær niður á -f-246; lagið var um 16 sm að þykkt. Prófgryfja var síðan grafin enn dýpra. Er svo að sjá, sem þar yrði ekki vart neinna mannvistarleifa, en með vissu var komið niður á óhreyfða jörð á -f-275 eða um 30 sm neðan við brunalagið. Ekki varð vart neinna dyra á húsi því, sem þarna hafði brunnið, hafa líklega verið á suðurgafli, sem skertur var. En hafi húsin í fyrnd- inni snúið eins og jafnan á seinni öldum þarna á bæjarhólnum, hefur aðalbyggingin snúið av., en hið brunna hús hefur snúið ns. að húsa- baki og hefði mæta vel getað verið áfast aðalhúsunum, þvert á stefnu þeirra, eins og altítt var í fornöld. Þetta virtist hafa verið einhvers konar útihús, líklega helzt sofnhús, til að þurrka korn í. Gólf nr. 44. Undir nr. 38 kom í ljós gólfskán, sem sneri eins og nýja húsið, 4 ¥2 m að lengd frá austri til vesturs og 2V2 m að breidd. Vesturendinn var á 240, en austurendinn á 250 sm dýpi. Skánin var allmjög blandin ösku eða kolamylsnu. Eldur hafði verið kyntur á þremur stöðum á gólfinu í litlum lautum, um 30—50 sm í þver- mál. I vestustu lautinni voru brunnin strá og korn. Gólf nr. 45. Litlu sunnar en nr. 41 varð vart veggjarleifa, og hafði veggurinn legið frá norðvestri til suðausturs. Undirstöður hans voru á ca. 250 sm dýpi. Suðvestan hans var gólfskán og í henni mikið af kolamylsnu og ösku. Ekki var stærð gólfsins rannsökuð. Svo er að sjá, að yfir þessari gólfskán, sem sjálf var aðeins 4 sm þykk, hafi verið 8 sm lag af sandi og þar yfir öskulagið mikla, sem var sunnan við nr. 41. Gólfskán nr. 46. Vestan við nr. 44 á 260 sm dýpi, var gólfskán, sem virtist snúa eins og nýja húsið. Hvarf hún undir vesturbakkann, og er lengd hennar í þá átt því ókunn, en breidd austurendans er 3,2 m. Þykkt gólfskánarinnar var 10—15 sm. Bæði hornin að austan voru bogadregin. Inn í suðurhlið hennar var mikið vik að vestan- verðu næst bakkanum (kann að hafa verið tekið niður úr henni við yngri byggingarframkvæmdir). Eldstæði var við norðurvegg, 2,5
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174

x

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Árbók Hins íslenzka fornleifafélags
https://timarit.is/publication/97

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.