Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.01.2000, Page 177
Byskupskjör á íslandi
Næsti byskup er Magnús Einarsson. Hann er einnig af Haukdælaætt,
fimmti maður frá Gissuri hvíta og auk þess afkomandi Halls af Síðu og frændi
Hólabyskupanna Jóns Ögmundarsonar og Klængs Þorsteinssonar. Hungurvaka
fjallar ekkert um þann skyldleika og er höfundur hennar þó ófeiminn við að
tengja byskupa í Skálholti Haukdælum. Aftur á móti er þess getið að Magn-
ús sé alinn upp hjá Oddnýju, föðursystur Páls prests Sölvasonar í Reykjaholti
sem er nátengdur Haukdælum og Oddaverjum eins og síðar kemur fram.19
Haukdæla er ekki getið í frásögn af byskupsárum Magnúsar sem er undan-
tekning í Hungurvöku. Þó er Magnúsi hælt og afrek hans tíunduð eins og ann-
arra byskupa. En þegar Magnús brennur inn í Hítardal stígur klíkan aftur fram
á svið:
þá váru sendir skynsamir menn í Fljótshlíð, Páll prestr SQlvason ór Reykjaholti
ok Guðmundr Koðránsson, at segja þessi tíðindi Halli Teitssyni ok Eyjólfi Sæ-
mundarsyni ok Qðrum hQfðingjum er á veizlu váru með honum. Þeir fóru strax í
Skálaholt.20
Hér er fyrsta vísbending þess í Hungurvöku að höfðingjar Haukdæla og Odda-
verja hafi með sér bandalag sem skipti sér af málefnum byskupsstólsins í Skál-
holti en bæði þar og í íslendingasögu er Sæmundur prestur fróði, faðir Eyj-
ólfs, greinilega tengdur Skálholti.21 Páll Sölvason er augsýnilega í þessari
valdaklíku eins og víðar kemur fram.
Hallur og Eyjólfur bregðast skjótt við. Næsta sumar er Hallur kosinn bysk-
up og fer utan en „andaðist í Trekt þá [erj þeir fóru aptr, ok var eigi vígðr til
byskups." Ekki er ljóst hvort Halli var neitað um vígslu eða hvort hann var
á leið til erkibyskupsins í Lundi eftir að hafa verið samþykktur af páfa enda
er frásögnin snubbótt miðað við þá áherslu sem lögð er á málakunnáttu
Halls.22 Þetta sviplega dauðsfall hlýtur að hafa komið margnefndri valdaklíku
19 Hungrvaka, 99.
20 Samarit, 104.
21 Sama rit, 86. íslendingabók. Jakob Benediktsson gaf út. íslenzkfornrit I. Rvík 1968, 3 og
22.
22 Þess má geta að síðar (1238) var byskupsefni hafnað vegna þess að hann var goði og að
auki má ljóst vera að veraldlegir höfðingjar hafi tekið þátt í kosningu Halls sem var bann-
að eftir 2. kirkjuþingið í Lateran 1139. Óvíst er hvort Hallur var skilgetinn en árið 1238
var öðru byskupsefni neitað um vígslu fyrir að vera það ekki en allir byskupar sem vígð-
ir voru frá 1163 til 1216 voru óskilgetnir (Magnús Stefánsson. Kirkjuvald eflist. Saga ís-
lands II. Rvík 1975, 137-9). Að auki var Hallur kvæntur og ef hann var orðinn þrítugur
þegar Gissur vígði hann prest var hann orðinn sextugur og heldur gamalt byskupsefni en
hann er nú í alla staði ólíklegt byskupsefni og ekki gilda sömu lög fyrir Haukdæli og aðra.
175