Studia Islandica - 01.06.1981, Qupperneq 43

Studia Islandica - 01.06.1981, Qupperneq 43
41 gætir hennar snemma í íslenzkum fræðum. Hér má laus- lega minna á, að dæmisagan af glataða sauðnum var not- uð í því skyni að örva menn til sjálfsþekkingar. 1 skýr- ingum við dæmisöguna er getið hinna sjúku sem kenndu eigi sjálfir sóttar sinnar. „Af því teygði þá himneskr lækn- ir blíðum málum, at þeir kenncLi sik sjálfa, ok setti hann á mót þeim góðgjamliga dœmisQgu.“ (Leifar, 58.) Orð- takið að „kenna sik“ kemur fyrir á nokkmm stöðum öðr- um i fomritum vorum: „Sannliga var hann þá sælastr allra ófœddra smásveina, er hann kenndi eigi sfálfan sik ok kenndi þó dróttinliga tilkvámu.“ (Jóns saga bapíista, Postula sögur, 861). „Þau kenna sik varla ok gleyma ná- liga nauð ok ngfnum sínum.“ (Alexanders saga (1925), 83). „Mikil undr þykkja mér þat . . . er þú kennir eigi sjálfan þik.“ (SigurSar saga þögla (1949), 125). „Það er þó satt at segja, at þeir eru fæstir, er sik kenna.“ (Viktors saga ok Blávus (1964), 15). „ . . . las hann þar saman bæði boðit ok bannat, at í þeiri bók kenndi hverr sjálfan sik.“ (.Heilagra manna sögur I 145). „Nú skal þeim þrQngva meir í verkum, at þeir kenni sik gerr.“ (Stjórn, V—VI). Annars staðar er þó notað orðtakið að „kunna sik“, eins og gert er í Hrafnkels sögu: „Þung synð er í þessi forvitni, því at hverr kann sik því ógorr sem hann er forvitnari of annars líf, ok er forvitinn hugr því óvitrari of sik sem hann þykkisk vitrari of annan.“ (Leifar, 50). „Sá maðr er ekki kann sjálfan sik, þá þrútnar hann af metnaði móti guði.“ (GyÖinga saga (1881), 25). „ . . . sjaldan gefsk þat vel, ef þeir menn em til valdsmanna teknir, er ekki em til þess ættbomir, ok kunna ongvir sik jafnan ógorr en þeir.“ (Ólafs saga helga (1941), 226. nmgr.). 1 Hugsvinnsmálum kemur fyrir heilræðið: Sjálfr kunn þú sjálfan þik, en í sumum gerðum er boðhátturinn „kenn“. Þetta er síðasta ljóðlínan í 30. versi, sem er þýðing á Disticha I 14, en þar er ekkert sem samsvarar heilræðinu, þótt vizkan í erindinu gefi tilefni til að minnast sjálfs- þekkingar, þar sem menn em varaðir við að leggja ekki trúnað á hól annarra og treysta heldur á dómgreind sína.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136

x

Studia Islandica

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Studia Islandica
https://timarit.is/publication/1542

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.