Úrval - 01.06.1948, Qupperneq 125

Úrval - 01.06.1948, Qupperneq 125
SJÁLFSÆVISAGA MANNSINS 123 en með því að láta þau vaxa eða með því að safna þeim sam- an eins og venja hafði verið. Mér tókst jafnvel að skapa efni, sem ekki höfðu verið til áður. Framleiðsla þessara efna olli gerbreytingu 1 lífi mínu, en þau voru m. a. klóróform, plast og sulfalyf. Ég fór líka að ná valdi á leyndardómum lífsins. Ég hef ekki enn getað framleitt ný dýr eða plöntur, en ég hef getað breytt eldri lífverum að mun. Fáir gera sér ljóst, hve mjólk- urkýrin nú á dögum er full- komnari en kýr forfeðranna fyr- ir hundrað árum. Ef land var of þurrt eða kalt til hveitirækt- ar á þeim tímum, notaði ég það sem beitiland fyrir sauðfé og hreindýr. En nú geri ég mér lítið fyrir og rækta þar hveititegund, sem þolir vel þurrk og kulda. Ég ætla ekki að minnast á járnbrautirnar, bifreiðarnar, flugvélarnar og allt hitt. Allir vita, að þessar uppfinningar hafa gerbreytt heiminum. Ef einhver einstaklingur hefði ver- ið fluttur úr borg frá því um 2000 f. Kr. til Lundúna eða Par- ísar um 1700 e. Kr., þá hefði hann ekki orðið var við mikla breytingu á lifnaðarháttum fólksins. En ef einhver einstakl- ingur hefði verið fluttur frá Lundúnum eða París um 1700, til nútímaborgar, þá myndi hon- um virðast fólkið nota hinar mestu undravélar í daglegu lífi. Nútímamaðurinn, sem viður- kennir þetta allt, bætir oft við: ,,Þjóðfélagið og hugsunar- háttur og tilfinningar einstakl- inganna hafa ekki breytzt nærri svona mikið.“ En það hafa orð- ið geysimiklar breytingar í fé- lagslegu og persónulegu lífi frá því um 1700. Um 1700 voru kon- ungarnir enn einvaldir að mestu, og ánauð, eða það, sem stappaði nærri ánauð, var við lýði víðast hvar í heiminum. Faðirinn hafði vald yfir konu sinni og börnum. Menn voru hengdir, húðstrýktir eða settir í gapastokk fyrir smá- yfirsjónir, og það var talið, að afbrotin stöfuðu ekki af erfðum eiginleikum og umhverfinu, heldur af vonzku einstaklings- ins. Fólk sagði: „Fátæka munu þér ávallt hafa á meðal yðar,“ gaf skilding í ölmusu, og lét fá- tæktina eiga sig eins og hún væri sjálfsagðir hlutir. Þetta eru aðeins fá dæmi. Nú á dögum álíta menn, að þjóðfélagið taki breytingum, og að hægt sé að ráða breytingunum
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Úrval

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Úrval
https://timarit.is/publication/1841

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.