Úrval - 01.06.1948, Qupperneq 131

Úrval - 01.06.1948, Qupperneq 131
Fróðleiksmolar. Framhald af 4. kápusíðu. arhreistri. • Framleiðslan á nátt- úrugúmmíi var meiri en á gervi- gúmmíi árið 1947 í fyrsta skipti síðan 1943. • Annan janúar síð- astliðinn var jörðin 6 500 000 km. nær sólinni en hún var 5. júlí 1947, en þá var hún 152 000 000 km. frá sólu. • Það þarf fimm lestir af kolum til að framleiða eina lest af stáli. • 1 Bandarikjunum voru um síðustu áramót starfandi 961 flugvél við farþega- og vöruflutn- inga; þar af voru 168 í millilanda- ferðum. (Þetta svarar til þess, að Islendingar ættu eina flugvél). • Hveiti var helmingurinn af öllum matvælaútflutningi Bandaríkj- anna árið 1946. • Ritblý i blý- öntum er grafít blandað leir og fer harka þess eftir því hve mikl- um leir er blandað saman við graf- itið. • Hitinn i stálbræðsluofni er um 1930 gráður á Celsius. • Nautin eru almennt talin hættu- legust allra húsdýra, en samt eru slys tíðari af völdum hesta. • Tekizt hefur að framleiða „ethyl aleohol" (spiritus) úr mysu. • Ef sápa er borin á botninn á potti áður en hann er settur yfir prím- us eða olíuvél, er mjög auðvelt að ná sótinu af á eftir. • Rjómaís- framleiðslan I Bandaríkjunum nam 21 lítra á mann árið 1946. • Te- og kaffiblettum má ná af postulíni með blautu natroni. • Eikartré eitt í Jacksonville i Flór- ída er svo stórt og laufmikið, að talið er að 4000 manns geti stað- ið í skugga þess um hádegið. ® Vötnin miklu á landamærum Kan- ada og Bandaríkjanna, sem eru 247 þúsund ferkm. að stærð, eru aldrei alveg ísilögð á veturna, en mikill ís er við strendur þeirra, stundum nokkrar mílur út frá landi. • 1 eina silkisokka getur þurft allt að 80 km. langan þráð. • 1 vindlaösku er kalk, kalí og örlítið af fosfór, mangan, mag- nesíum og öðrum dýrmætum nær- ingarefnum fyrir plöntur. Hún er því ágætur áburður að öðru leyti en því, að í hana vantar köfn- unarefni. • Eiturgas, sem fram- leitt var í Ástraliu á stríðsárun- um, er nú notað til að útrýma kanínum, en þær eru mikil plága þar. • Frá því að húsflugan verp- ir og þangað til eggið er orðið að fullvaxta flugu, líða 12 til 14 dagar. • Kínverski múrinn er stórkostlegasta verk, sem gert hefur verið af mannahöndum. Stjömufræðingar segja, að hann sé sennilega eina mannvirkið á jörðinni, sem sýnilegt væri ber- um augum frá tunglinu. Hann er 4000 km langur, en ef efnið úr honum væri lagt í vegg, sem fylgdi miðjarðarlínunni og væri einn metri á breidd og tveir og hálfur metri á hæð, mundi hann ná umhverfis jörðina.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Úrval

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Úrval
https://timarit.is/publication/1841

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.