Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.12.1964, Qupperneq 86

Tímarit Máls og menningar - 01.12.1964, Qupperneq 86
Timarit Aláls og menningar an kross, sagði Levi: þegar ég frétti að fasistarnir hefðu myrt vin minn Leo Ginzburg. Þann dag skrifaði ég ekki neitt. Og Levi horfði út á torgið, gamla betlikerlingin var enn á snöp- um sem alltaf bað um fimm lírur og þvoði sér hvorki né greiddi með und- arlegan bruna í augunuin, og stund- um sagði hún ekki bara grazie, held- ur var einsog eldurinn teygði sig eft- ir benzínslettu á götunni og sleikti hann burt með snöggum blossa, og kerlingin sagði: Bella compania. Safnarinn í Texas á marga hluti, sagði Levi: hann á lika handrit T. S. Eliot að ljóðbálkinum: The IVaste land með leiðréttingum sem Ezra Pound gerði áður en hann var prent- aður. Svo bætti hann við: þessi ágæti safnari ætlar að lofa mér að fá ljós- filmu af handritinu mínu að Krislur nam staðar í Ebólí. Og horfði á reyk- inn úr sígarettunni sinni hverfa upp í mistraða nótt torgsins. Klukkurnar voru hættar að slá tólf. III Á leiðinni heim til Carlo Levi gekk ég yfir torg sem var einsog íþrótta- völlur með æðandi bílum í ofsafengn- um straumköstum og frammi fyrir þeim hættum hugsar þú: maður þyrfti að vera loftfimleikamaður til þess að komast yfir. En með voðann að baki kemstu inn í kyrran heim og gengur um trjágöng, fjarlægist um- ferðardyn með hinum hvínandi hemlum, kveini hjólbarðanna sem dragast eftir götusteinunum örstutt því að allir hemlar eru skjótvirkir í stórum borgum því á þá er fullkom- lega treyst og flautuna. Hvað er ein manneskja í stórborg? Og þú geng- ur hjá gamalli járnbrautarstöð, þeir eru löngu hættir að nota hana. Þarna stendur hún einsog á leiksviði, það er einsog eigi að fara að flytja La Traviata með sinum indæla hjarta- knosandi ljóðræna dauða, Violetta sem er í ballkjólnum á keisaralegum hægindum sveiflar sér upp á hæstu tónana til að sjá yfir lífið og hóstar svo undurlétt einsog hún sé bara að ræskja sig til að endurfæðast í söng, og byrja á Aidu í staðinn. Þú gengur um hlið með litlu varð- skýli með sínum gamla trúa þjóni og kemur inn í trjágöng: teinrétt standa kýprustrén og enginn vindur veifar þeim í hægan dans, og ofarlega í trj á- göngunum eru tvær manneskjur skyggðar, þær hreyfast dökkar eins- og ombres chinoises, kínverskar skuggamyndir. Það var Carlo Levi, konan kvaddi og fór. Þetta var dóttir Saba, sagði Levi og heilsar. Hver var Saba? Umberto Saba bjó í Trieste og margir telja hann eitt- hvert mesla skáld sem Italir hafa átt á þessari öld, og fasistarnir bönnuðu honum að prenta Ijóðin sín. Það var ekki fyrren eftir fall þeirra að ljóða- bókin hans Canzoniere kom út, ævi- verk hans, átta hundruð blaðsíður. 388
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.