Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.12.1965, Qupperneq 5

Tímarit Máls og menningar - 01.12.1965, Qupperneq 5
Flett blöðum jarðsögunnar á Tjörnest og við Beringshaf Viðlal við dr. Þorleif Einarsson jarðfrœðing Einn a( upprennandi jarðfræðingum íslands er Þorleifur Einarsson. Hann fæddist í Reykjavík 1931, tók stúdentspróf við Menntaskóla Reykjavikur árið 1952, sigldi árið eftir og nam jarðfræði við háskóla í Ilamborg, Erlangen og Köln og lauk prófi 1960, stundaði siðan framhaldsnám og rannsóknir við há- skólann í Björgvin veturinn 1960—61. Frá því heim kom hefur Þorleifur starfað við Atvinnudeild Háskólans og unnið að rannsóknum einkum í jarðsögu landsins, svo sem gróður- og loftslags- sögu frá ísaldarlokum eins og hún er skráð í íslenzkum mómýrum, á verks- ummcrkjum ísaldarjökla og jarðlögum tilorðnum á lUýviðrisskeiðum milli fiinbulvetra jökultímans, svo og á jarðeldaslóðum á Hellisheiði og í Surtsey. En að auki hefur hann unnið að hagnýtum jarðfræðiathugunum við stórár landsins vegna fyrirhugaðra virkjana og að jarðgangagerð fyrir Vegamálaskrif- stofuna osfrv. í sumar var Þorleifur þrjá mánuði í rannsóknarleiðangri við Beringshaf og er nýkominn lieim þaðan. Hann fylgdist frá fyrsta degi með gosi Surtseyjar og gaf út bók um það í vor fyrir Mál og menningu og vinnur nú að því að semja bók um jarðfræði. — Kr. E. A. Eg vil byrja á því að þakka þér fyrir Gosið í Surtsey og óska þér til hamingju með þá bók. Þið íslenzkir jarðfrœðingar stigið nú upp af eldfjöllunum hverju af öðru, svo að frœgðarljóminn leikur við himin. Nú hefur þú verið í allt sumar erlendis. Kannski þú hafir borizt á vængjum Surlseyjar? Eða hvað varstu að gera vestur við Beringshaf? Er von á nokkru eldgosi þar? Eða eru islenzkir jarðfrœðingar í landvinningahug? Aðdraganda þessarar ferðar má rekja lengra aftur í tímann en Surtseyjar- gosið. Ég barst eiginlega að nokkru leyti á vængjum íslenzkra mómýra vestur þangað. Vorið 1962 var haldið þing um frj ógreiningu vestur í Arizona og þangað komst ég. Ég hef lagt stund á frjórannsóknir í íslenzkum mómýrum frá 1953 og samið doktorsritgerð um niðurstöður þeirra athugana. Á þing- inu í Arizona hélt ég erindi um þetta efni. Strax að erindinu loknu hitti ég bandarískan jarðfræðing frá Alaskadeild bandarísku jarðfræðistofnunarinn- ar, David M. Hopkins, sem spurði mig býsna margra hluta utan af íslandi. 243
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.