Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.12.1965, Qupperneq 108

Tímarit Máls og menningar - 01.12.1965, Qupperneq 108
Tímarit Máls og menningar virðist). Eða þjóð er blátt áfram of lítil til að ávinna sér sjálfstæði með beinum aðgerðum og án erlendrar hjálpar, þegar hún á að etja við fleiri en eitt hernámsríki sem öll eru stað- ráðin í að uppræta hana. Þetta kann að vera sannleikurinn um Kúrda, frá- bæra og þolgóða skæruhermenn frá fornu fari sem aldrei hefur tekizt að berjast til sjálfstæðis. Auk þessara hindrana sem eru með sínu móti í hverju landi, er eftir að tala um það vandamál sem snýr að borgunum. Hversu mikils fylgis sem hreyfingin nýtur í borgum, og þó að leiðtogar hennar séu upprunnir það- an, þá eru borgir, og ekki sízt höfuð- borgir, síðustu staðirnir sem skæru- liðar hertaka eða reyna til að her- taka, nema þeir láti stjórnast af lé- legum ráðgjöfum. Kínverskir komm- únistar komust til Shanghai og Kan- ton með viðstöðu í Yenan. ítölsku og frönsku andspyrnuhreyfingarnar frestuðu uppreisnum sínum í borgun- um þangað til herir bandamanna voru rétt ókomnir (París 1944, Mílanó og Tórínó 1945); og Pólverjar sem ekki fóru að því ráði (Varsjá 1943) voru gjörsigraðir. Það er ekki hægt að gera vald nútímaiðnaðar, samgöngu- tækni og stjórnarstofnana óvirkt svo lengi að um muni, nema þar sem það hefur aðeins skotið strjálum rótum. Skemmdarverk í smáum stíl, sem fel- ast til dæmis í því að rjúfa eina bíla- braut eða járnbraut, geta skaðað her- flutninga og stj órnarkerfi í torfæru héraði úti á landsbyggðinni en ekki í stórri borg. Skæruhernaður er vel mögulegur í borg, — hversu fáir bankaræningjar eru teknir höndum í London! — og nýleg dæmi hans eru mönnum í fersku minni, eins og í Barcelona fyrir 1950 og í ýmsum borgum Suður-Ameríku. En hann hefur sjaldnast annað í för meðséren óþægindi, og tekst aðeins að skapa vantrú á hæfni ríkisstjórnarinnar og halda við efnið hersveitum og lög- reglu sem annars væri hægt að nota annarsstaðar. Loks er örlagaríkasta takmörkun skæruhernaðar sú, að hann getur ekki leitt til sigurs nema hann verði reglu- legur hernaður. Þá verða skærulið- arnir að berjast við óvininn á þeim vettvangi þar sem hann er sterkastur. Það er tiltölulega auðvelt fyrir skæru- hreyfingu sem nýtur alþjóðarstuðn- ings að uppræta vald stjórnarinnar á landsbyggðinni, nema á víggirtum hersetnum stöðum, og láta stjórninni og setuliðinu aðeins eftir einangrað- ar borgir, tengdar með fáeinum þjóð- brautum (og aðeins á daginn) og loftskeytasambandi. Mesti vandinn er að ná tökum á framhaldinu. í fræði- ritum er töluverðu rúmi varið til að ræða þetta síðasta stig skæruhernað- ar, en þar sýndu Kínverjar og Víet- namar glæsilega yfirburði gagnvart Chiang Kai-shek og Frökkum. Samt ættu þeir sigrar ekki að leiða til 346
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.