Réttur


Réttur - 01.01.1958, Qupperneq 29

Réttur - 01.01.1958, Qupperneq 29
R É T T U B 29 þeir fundu að Alþýðubandalagið lét ekki fara þannig með sig, þá fór svo að lokum að Framsókn sleit stjórnarsamvinnunni á þeim forsendum að Alþýðubandalagið dirfðist að vilja annað en hún. Það er eftirtektarvert og lærdómsríkt að þegar fulltrúar Stétt- arsambands bænda og fulltrúar Alþýðusambands Islands, — bændur og verkamenn —, mætast til að ræða um og semja um mál stétta sinna, þá meðhöndla þeir alltaf hvor annan sem jafn- ingja. En Framsóknarforustan kemur alltaf fram gagnvart verka- lýðsflokkunum sem herrann, er vill ráða. Og fái hún það ekki, þá er vægðarlaus, ósvífinn pólitískur áróður hafður í frammi og svo hótanir um stjórnarslit og svo slitið að lokum, ef þessir höfð- ingjar ekki fá allt sitt fram hjá fulltrúum alþýðunnar. Það er þetta háttalag, sem fólkið í Framsókn þarf að venja forustumenn sína af, ef Framsóknarflokkurinn ætlar einhverntíma að starfa til frambúðar í vinstri samvinnu — eða breyta um foringja ella. Verkalýður Islands mun ekki beygja sig undir forustu Fram- sóknarhöfðingjanna og afturhaldspólitík þá, er þeir reyna að knýja fram. Fyrir verkalýð íslands hefur nú í áratugi legið það vandamál hvort hann eigi að beygja sig undir borgaralega forustu, einmitt Framsóknar og þeirra, er henni hafa hlýtt, — eða hvort hann eigi að skapa sér sína eigin sósíalistísku forustu. Og hann hefur skapað sér sinn Sósíalistaflokk, til forustu á leið verkalýðsins til sósíalismans, og hann hefur nú skapað sér kosningasamtök, Alþýðubandalagið, til þess að sameina alla al- þýðu um hagsmuni sína nú og um þjóðfrelsismálið. Verkalýður Islands hefur neitað að láta innlima sig í valda- kerfi Framsóknar. Hann hefur skapað sér sitt eigið valdakerfi, hið faglega og hið pólitíska. Afturhaldið í Framsókn hefur nú þrisvar sinnum á þrjátíu árum sundrað vinstri samvinnu við verkalýðinn á Islandi, af því Framsóknarvaldið kunni sér ekki hóf, tók ekki tillit til verka- lýðshreyfingarinnar, hvorki hagsmuna hennar né pólitískra stefnu- mála. Framsókn sundraði samstarfinu 1930—’31. Framsókn
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Réttur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Réttur
https://timarit.is/publication/319

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.