Skírnir

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Skírnir - 01.09.2004, Qupperneq 195

Skírnir - 01.09.2004, Qupperneq 195
Ferð in á vit Hades ar Banda ríski sál fræð ing ur inn James Hillman, sem er einn af læri svein um Jungs, byrj ar bók sína The Dream and the Und erworld á þess ari til vitn - un í Jung: „Sá ótti og við nám sem sér hverj um manni eru eðl is læg, þeg ar hann kaf ar of djúpt inn í sjálf an sig, er þeg ar allt kem ur til alls ótt inn við ferða lag ið til Hades ar“.9 Ferða lag ið til Hades ar er í skiln ingi Jungs og Hillm ans ferð in inn í ríki dauð ans og dul vit und ar inn ar, þar sem ver öld in birt ist okk ur í óræð um og líf laus um tákn mynd um. Þrátt fyr ir ágrein ing Jungs og Freuds um hina sammann legu og ein stak lings bundnu dul vit und, þá seg ir Hillman þessa guð feð ur djúpsál ar fræð inn ar hafa átt það sam eig - in legt að vilja skýra draum mynd irn ar í of rík um mæli í ljósi hinn ar dags - ljósu rök hyggju, og nota þær í þeim skiln ingi til sál lækn inga. Hillman dreg ur í efa þá túlk un ar áráttu sem þess ir læri meist ar ar hans ástund uðu, um leið og hann legg ur áherslu á mik il vægi draumanna og ferða lags ins á vit Hades ar til sjálf skiln ings og skiln ings okk ar á mann in um. Hann held - ur því fram að draum mynd irn ar eigi að tala sínu eig in máli án langsóttra út skýr inga á máli vöku vit und ar inn ar. Það sem er heill andi við kenn ing ar Hillm ans eru hin ar djúp vitru vís an ir hans í forna goða fræði sem hann sér – eins og Jung – sem lyk il inn að sál ar lífi manns ins. Í raun var öll djúp - sálar fræð in til stað ar þeg ar í Grikk landi til forna, hún var ein göngu sett fram á máli goða fræð inn ar. Það var ekki síst í goða fræð inni sem Jung fann frum mynd ir sín ar og tákn heima, og það er í goða fræð inni sem Hillman finn ur lausn ir sín ar á ýms um vanda mál um sál grein ing ar og sál lækn inga sam tím ans. Eitt þess ara vanda mála er ótti sam tím ans og úti lok un ar árátta gagn vart dauð an um. En Hillman túlk ar goð sögn ina um bar áttu Herkúles ar við Hades og hund hans10 sem lýs ingu á varn ar við bún aði vöku vit und ar inn ar gagn vart ríki Hades ar.11 Goðsag an um ferð Herkúles ar til und ir heima verð ur fyr ir Hillman mynd lík ing um ferð vöku vit und ar inn ar á vit dul vit und ar inn ar, und ir - náttúran, tungumálið, líkaminn og … 479skírnir 9 James Hillman: The Dream and the Und erworld, New York 1979, til vitn un í grund vall ar rit Jungs, Psychologie und Alchemie frá 1944. Hér stuðst við ítalska út gáfu Il sogno e il mondo in fero, Míla nó 2003. 10 Sjá t.d. Evrípídes: Al kest is 846–54; Hómer: Ilí onskviða, V, 397–400 og Odysseifs kviða, XI, 601–26. 11 Sjá Il sogno e il mondo in fero, bls. 138–150. Þar seg ir Hillman m.a.: „Við skul - um ekki van meta of beld is hneigð Herkúles ar. Þeg ar hann kem ur til Hades ar vill hann gefa vof un um það blóð sem þær biðja um: hann vill færa þeim aft ur líf- sand ann, thymos, losa þær und an valdi sál ar inn ar til að færa þeim virkn ina sem birt ist í dáð um hans sjálfs (að rífa skepn ur á hol).“
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210
Qupperneq 211
Qupperneq 212

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.