Læknaneminn


Læknaneminn - 01.03.1972, Qupperneq 45

Læknaneminn - 01.03.1972, Qupperneq 45
LÆKNANEMINN u ÓLAFUR STEPHENSEN, læknir: Sýklalyf og öndunarfœrasýkingar barna Inngangur Öndunarfærasýkingar hjá börn- um eru eins og kunnugt er algeng- ustu kvillar, sem almennir læknar hafa við að glíma. Daglega verður hinn starfandi læknir að taka af- stöðu til þess, hvort beita skuli sýklalyfjum við þessar sýkingar, og hvaða lyf skuli þá nota. Mikið hefur verið ritað og rætt um þetta efni undanfarin ár. Til- gangurinn með þessum greinar- stúf er að kynna lesendum Lækna- nemans nokkur viðhorf barna- lækna á þessu sviði. Við saman- tekt þessa er stuðst við ágætar yfirlitsgreinar um þetta efni, og vísast til heimildalista í lok grein- arinnar. Talið er, að u. þ. b. 90% af öll- um sýkingum í efri öndunarfær- um stafi af veirum. Gegn slíkum sýkingum eru sýklalyf gagnslaus. Vandamálið er því að finna þau 10%, sem eru af völdum sýkla. Síðan þyrftum við helzt að þekkja smitvaldinn, því að þá væri unnt að nota gegn honum lyf, sem að- eins ynni á þeim ákveðna sýkli, en hefði sem minnst áhrif á nauð- synlega sýklaflóru líkamans. En málið er ekki svona einfalt. Oft er ekki unnt eða nauðsynlegt að framkvæma þær rannsóknir, sem þarf til að ákveða, hvað sýking- unni veldur, eða bíða eftir niður- stöðu slíkra rannsókna. Rétt er að vekja athygli á því, að kliniskar rannsóknir (Townsend, 1960; Ackerman, 1968, Davis and Wedg- wood, 1965) hafa leitt í ljós, að sýklalyf koma ekki í veg fyrir secundera sýkingu með sýklum hjá börnum með akut veirusjúk- dóma í öndunarfærum. Við rann- sókn, sem gerð var á börnum með mislinga, kom t. d. í ljós, að tíðni fylgikvilla af völdum sýkla var helmingi hærri í hópi þeirra mislingasjúklinga, sem fengu sýklalyf (30%), en hinna, sem ekki fengu slík lyf (15%). Áður en meðferð með sýklalyfi er hafin, er nauðsynlegt að taka afstöðu til eftirfarandi atriða: 1. Hefur barnið smitsjiíkdóm? Það liggur ekki alltaf í augum uppi. Til dæmis geta nýfædd börn haft sýkingu án klassiskra ein- kenna, svo sem hita og leucocy- tosu. Á hinn bóginn geta slík ein- kenni stafað af ofnæmi, t. d. af völdu sýklalyfja. Oft er nauðsyn- legt að skoða barnið nokkrum sinnum á fyrstu dögum veikind- anna til að gera sér grein fyrir, hvað um er að vera. Margir barnasjúkdómar byrja með kat- arrölsku forstigi, sem gerir ná- kvæma sjúkdómsgreiningu erfiða, en myndin skýrist og verður dæmi- gerð á nokkrum dögum. Gott dæmi um slíkt eru mislingar. Það verður því að teljast mjög æskilegt, að barnið fái meðferð og sé undir eft- irliti eins og sama læknis meðan á veikindunum stendur. Eins og læknisþjónustu er nú háttað í
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188

x

Læknaneminn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Læknaneminn
https://timarit.is/publication/1885

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.