Úrval - 01.06.1952, Qupperneq 30

Úrval - 01.06.1952, Qupperneq 30
Indíánadrengurinn kynnist aldrei refsandi hönd, samt Iærir hann snemma sjálfsaga. Það sem Sioux indíánarnir kenndu mér. Grein úr ,,Empire“, eftir Mari Sandoz. EGAR ég les frásagnir af glæpum og ofbeldi í blöðun- iim verður mér hugsað til Sioux og Cheyenne indíánanna og hvernig þeir ala upp börn sín. Við getum margt lært af þeim, ef við viljum ala börn okkar upp til að lifa frjálsu, gagnlegu lífi. Ég ólst upp nálægt heim- kynnum Sioux indíánanna við Pine Ridge í Suðurdakóta. For- eldrar mínir voru jafnan önnum kafin við landbúnaðarstörf, og af því að ég var elzt af sex systkinum féll það í minn hlut að gæta þeirra yngri. Einn sumarmorgunn þegar ég var átta ára kom ein leik- systir mín úr indíánabúðunum hinum megin við veginn að eldhúsdyrunum hjá mér og drap feimnislega á dyr. „Eg er líka búin að eignast bróður!“ hvíslaði hún og horfði á litla bróður minn sem stóð við hlið mér. „Hann er nýfædd- ur. Komdu og sjáðu hann!“ Inni í hálfrokknu, reyklituðu segldúkstjaldi sat indíánakona álút með nýfætt barn í kjöltu sinni. Við hávaðann af innkomu okkar kom skeifa á litla rauð- brúna andlitið, en þegar fyrsta gráthrinan brauzt fram yfir varir barnsins greip móðirin varlega um nef þess með þumal- og vísifingri, lagði lófann yfir munninn og kæfði þannig grát- inn. Þegar barnið fór að brölta til þess að fá loft, gaf hún svo- lítið eftir, en aðeins lítið, og við fyrsta merki um hljóð lok- aði hún nefi og munni aftur, og söng um leið þýtt og blíðlega vaxtarsöng Cheyenne indíán- anna, sem á að stuðla að því að drengurinn verði beinvax- inn og hraustur á sál og líkama. Ég vissi þá þegar hversvegna indíánaleiksystkini mín gáfu aldrei nema lága kveinstafi frá sér hversu mikið sem þau meiddu sig eða fundu til. Amma hafði sagt mér, að indíánamæð- ur kæfðu alltaf fyrstu grát- hljóðin í nýfæddum börnunum og héldu því áfram meðan nauð- syn krefði. Þetta var mjög mik- ilvægt uppeldisatriði á sínum tíma: engum mátti líðast að stofna lífi fólksins í hættu: ekk- ert gráthljóð mátti verða til þess að vísa óvini leið til tjald-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118

x

Úrval

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Úrval
https://timarit.is/publication/1841

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.