Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1979, Qupperneq 131

Andvari - 01.01.1979, Qupperneq 131
andvari GAMANSEMI SNORRA STURLUSONAR 129 Synir Haralds gerðust margir, þegar þeir uxu upp, „ofstopamenn miklir innan lands ok váru sjálfir ósáttir“, eins og segir í 33. kap. Reyndi Haraldur að miðla málum, en dró þó mest taum Eiríks blóðaxar, er vera vildi yfirkon- ungur allra bræðra sinna. Frá afdrifum Rögnvalds réttilbeina og Guðröðar ljóma, tveggja sona þeirra, er Haraldur átti með Snæfríði Svásadóttur, segir kostulega í 34. kap.: Rögnvaldr réttilbeini átti Haðaland, hann nam fjölkynngi ok gerðist seiðmaðr. Haraldi konungi þóttu illir seiðmenn. Á Hörðalandi var sá seiðmaðr, er hét Vit- geirr. Konungr sendi honum orð ok bað hann hætta seið. Hann svaraði ok kvað: Þat ’s vá lítil, at vér síðim, iiarla börn ok kerlinga, es Rögnvaldr stðr réttilbeini, hróðtuögr Haralds, á Haðalandi. En er Haraldr konungr heyrði þetta sagt, þá með hans ráði fór Eiríkr blóðöx til Upplanda ok kom á Haðaland. Hann brenndi inni Rögnvald bróður sinn með átta tigu seiðmanna, ok var þat verk lofat mjök. Guðröðr ljómi var um vetrinn með Þjóðólfi í Hvini, fóstrföður sínum, á kynn- issókn ok hafði skútu alskipaða, ok vildi hann fara norðr á Rogaland. Þá lögðust á stormar miklir, en Guðröði var títt um ferð sína, ok lét hann illa um dvölina. Þá kvað Þjóðólfr: Farið ér, áðr fleyja flatvöllr heðan batnar, verpr Geitis vegr grjóti, Guðröðr, um sjá stóran. Vindbýsna skaltu, vísi víðfrægr, heðan bíða. Vesið með oss, unz verði veðr. Nú ’s brivi fyr Jaðri. Guðröðr fór sem áðr, hvat sem Þjóðólfr mælti. En er þeir kómu fyrir Jaðar, þá kafði skipit undir þeim, ok létust þar allir. Ein allra sérstæðasta frásögn Heimskringlu er sú, sem hér fer á eftir af Evsteini illa í 12. kap. Hákonar sögu góða: Evsteinn Upplendingakonungr, er suntir kalla inn ríkja, en sumir inn illa, hann herjaði í Þrándheim ok lagði undir sik Eynafylki ok Sparbyggvafylki ok setti þar yfir son sinn, er hét [Önundr]. En Þrændir drápu hann. Eysteinn konungr fór annat sinn herför í Þrándheim ok herjaði þá víða ok lagði undir sik. Þá bauð hann Þrændum, hvárt þeir vildu heldr hafa at konungi þræl hans, er hét Þórir faxi, eða
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.