Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1979, Qupperneq 136

Andvari - 01.01.1979, Qupperneq 136
134 FINNBOGI GUÐMUNDSSON ANDVARI nóttina. Veðr var drífanda. Eftir um daginn fór Atti at leita skíðsleða síns ok fann aldrigi síðan ok fór heim við svá búit. Slík eru mín tíðendi, herra.“ Emundur er ekki kunnur af eldri heimildum en verkum Snorra, og enginn veit, hvaðan honum hefur komið efnið í þessa gamansögu. En kjarni hennar er sú sikemmtun, sem Snorri hefur af því haft að skoða grannt þetta lida og spaugilega dýr, íkornann, er honum hefur verið nýjung í að sjá, þegar hann kom fyrst til Norðurlanda. Og ekki gat hann látið Emund byrja betur söguna en hann gerði, því að fyrsta orðið verður eins og lykill að henni allri: „Smá ein tíðendi eru með oss Gautum. En þat þykkir oss nýnæmi" o. s. frv. Þegar þess er gætt, að Snorri styðst í Ólafs sögu mjög við kveðskap Sig- hvats skálds Þórðarsonar og hve létt er víða yfir honum, mætti æda, að Snorri hrygði þar einnig á leik. En hann lætur vísur Sighvats tíðast tala sínu máli, blandar sér þar ekki ýkja mikið í. Afar skemmtilegt er þó, hvernig hann lýsir fyrsta fundi Sighvats skálds og Ölafs konungs, í 43. kapítula sög- unnar. Þórður 'faðir Sighvats var þá með konungi í Þrándheimi, og dvelst Sig hvatur urn hríð með föður sínum. „Sighvatr var snimma skáld gott,“ segir Snorri. Hann hafði ort kvæði um Ólaf konung ok bauð konungi at hlýða. Konungr segir, at hann vill ekki yrkja láta um sik, segir, at hann kann ekki at heyra skáldskap. Þá kvað Sighvatr: Hlýð mínum brag, meiðir myrkblás, þvít kannk yrkja, alltiginn, máttn eiga eitt skald, drasils tjalda. Þótt öllungis allra, allvaldr, lofi skalda, þér fæk hróðrs at hváru hlít, annarra nítið. Konungur, sem raunar var gott skáld sjálfur, þykist ekki kunna að heyra skáldskap og kyndir þannig undir hinu íslenzka skáldi, sem er ekki í neinum vafa um, að það kunni að yrkja, enda neyðir Sighvatur konung til að hlýða brag sínum og vinnur hug hans þegar í öndverðu. Annað dæmi og nýstárlegt, þar sem ein vísa Sighvats verður Snorra efni- viður í bráðskemmtilega samlíkingu, er eftirfarandi frásögn 83. kapítula, er h'st hefur verið flótta Hræreks konungs og 'falli tveggja hirðmanna úti fyrir herbergi hans á náttarþeli. Sighvatr skáld svaf í herbergi Ólafs konungs. Hann stóð upp um nótdna ok skósveinn hans með honum ok gengu út til ins mikla salernis. En er þeir skyldu aftr ganga ok ofan fyrir riðit, þá skriðnaði Sighvatr ok féll á kné ok stakk niðr höndunum, ok var þar vátt undir [af blóði hinna vegnu hirðmanna]. Hann mælti:
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.