Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.2003, Qupperneq 9

Andvari - 01.01.2003, Qupperneq 9
ANDVARI FRÁ RITSTJÓRA 7 þegar það átti að hafa vit fyrir atvinnulífinu í stóru og smáu, kemur reglu- gerða- og eftirlitsbáknið sem reynir að anda hæfilega þungt ofan í hálsmálið á hinu frjálsa framtaki til að halda því, nauðugu viljugu, á dygðabraut sam- keppninnar." (Samvinnuhreyfingin í sögu Islands, 72-73). Þetta „eftirlitsbákn" hefur komið mjög við sögu síðustu mánuði þar sem um er að ræða harkaleg viðbrögð við ætluðu ólögmætu samráði olíufélag- anna sem í raun hafi með því móti hlunnfarið almenning í landinu stórlega. Það mál allt er í leikmannsaugum sérkennileg uppákoma í ljósi þess að til skamms tíma hefur þessi sami almenningur haft sterklega á tilfinningunni að samráð um olíuverð væri skipulega stundað af þessum félögum, enda þá talið sjálfsagt! En nú er öldin önnur. Eftirlitið á að gæta hagsmuna fólksins, athafnafrelsi hinna sterku í atvinnulífinu á að vera sem mest, ríkisvaldið á að gera sem minnst nema setja almennar reglur. En þessum reglum og eftirliti hins opin- bera virðast snjallir kaupsýslumenn vel geta komist framhjá. Því varla hefur það verið ætlunin með markaðsfrelsinu að samkeppnin leiddi af sér fákeppni með þeim hætti að örfáar viðskiptablokkir sölsi undir sig mestallan markað- inn, kaupi upp eða drepi af sér keppinauta, eins og hefur verið að gerast á síð- ustu árum, til dæmis í matvörunni. Hvað er þá orðið um þá blessun sem virk samkeppni átti að færa neytandanum? Valdið yfir fjármagninu safnast á æ færri hendur. Stór skref eru stigin í þeim efnum nú á haustdögum þar sem fáeinir menn hafa náð yfirráðum yfir helstu fyrirtækjum landsins. Og er ekki dálítið kyndugt, svo ekki sé meira sagt, á tímum þessa vaxandi fámennis- valds yfir auðmagninu, að rifja nú upp þau ramakvein sem oft voru rekin upp um það að samvinnufélögin gömlu, samtök almennings, stunduðu grimma einokun! * Það er sem sagt frelsi einstaklingsins sem ræður núna. Blaðamenn eru farnir að skrifa innblásnar greinar þar sem þeir lýsa þeirri draumsýn að losna undan almannavaldinu: „Væri lífið ekki skemmtilegra ef það væri ekkert ríkisvald? Engin valdbeiting. Engir ráðherrar, stjómmálamenn eða opinberir starfs- menn. Engin sóun. Engar stofnanir, stjómsýsla eða skrifræði. Ekkert bákn. Bara frjálsir einstaklingar sem eiga vinsamleg samskipti á frjálsum markaði.“ (Björgvin Guðmundsson, Viðhorf, Mbl. 20. ágúst 2003). Já, væri þetta ekki dásamlegt, eins og í Edensgarði fyrir syndafall? Auð- vitað dettur blaðamanninum ekki í hug að unnt sé að hverfa til þessarar for- tilveru mannkynsins. En tilefni útópíu greinarhöfundar er það að honum blöskrar hvemig menn herja stöðugt á ríkisvaldið til að gæta hagsmuna sinna. Annar blaðamaður upptendraðist á fundi Verslunarráðs íslands með breskum frjálshyggjuspámanni frá stofnun sem kennd er við sjálfan Adam
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.