Tímarit lögfræðinga


Tímarit lögfræðinga - 01.06.1951, Qupperneq 60

Tímarit lögfræðinga - 01.06.1951, Qupperneq 60
134 Tímarit lögfrœðinga Með því að opinberum málum skal fram halda eftir föng- um, þá skal matsmenn og skoðunar dómkveðja, þótt aðilj- ar, sem gera skal við vart, komi ekki fyrir dóm. Dómari kveður á um líkskoSun, og er engum heimilt að synja að- gangs að líki í því skyni. Uppgröftur líks er því og heimill og er leyfileg röskun á graffriði, ef hann er nauðsynlegur í rannsókn sakar. Hins vegar er líkkrufning óheimil án leyfis nánasta venzlamanns eða venzlamanna, nema sam- kvæmt úrskurði dómara, enda hafi hann ráð kunnáttu- manns við. Nánustu venzlamenn eru fyrst og fremst maki ins látna. Ef hann leyfir, þá mun ekki þurfa samþykki annarra venzlamanna. Næst koma börn ins látna. Mun mega telja óskilgetin börn eiga hér aðild, ef látinn maður hefur veitt þeim viðgöngu eða verið dæmdur faðir þeirra eða samkvæmt dómi verið talinn faðir. Ef hvorki maki né barn er til, þá munu foreldrar ins látna koma, og mun þá samsvarandi gilda um föður óskilgetins barns og sagt var um óskilgetið barn. Þegar þessum vandamönnum er ekki til að dreifa, þarf samþykki systkina ins látna. Kjörbarn og kjörforeldri munu hafa sama rétt sem holdlegir foreldrar og holdleg börn væru, sem og halda sínum rétti í þessu efni, eins og aðrir vandamenn barns. Ef ókunnugt er um nokkurn þessara vandamanna, þá sýnist krufning mega fram fara án sérstaks úrskurðar. Urskurð má kæra til hæstaréttar samkvæmt 8. tölul. 172. gr. Um matsgerðir og skoðunar má annars vísa til Al- mennrar meðferðar einkamála í héraði, Rvík 1941, bls. 248 o. s. frv. Ber dómara jafnan að hafa til hliðsjónar fyrirmæli einkamálalaganna um mat og skoðun og meta það hverju sinni, hvort tiltekið ákvæði þeirra getur átt við. Venjulega eru matsmál og skoðunar í rannsókn opin- berra mála heldur einföld. Sérfræðilegrar rannsóknar er þó alloft þörf, t. d. læknis, efnafræðings o. s. frv., eins og kunnugt er. D. Skjöl og önnur sýnileg sönnunargögn. Slík gögn skipta oft mjög miklu máli í opinberum málum, eins og kunnugt er. Um leit að og hald á slíkum munum er áður
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Tímarit lögfræðinga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit lögfræðinga
https://timarit.is/publication/586

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.