Tímarit um uppeldi og menntamál - 01.01.1889, Qupperneq 64

Tímarit um uppeldi og menntamál - 01.01.1889, Qupperneq 64
G4 við pær, að börnin læra að taka eptir, að rannsaka sjálf og raða niður hinum líku hlutum. Eigi mundi pað erf- itt á heimilum uppi í sveit á sumrum, að benda börn- um á ýmsa liluti, sem fara frarn fyrir augum peirra, en almenningur sjer pá ekki, af pví eptirtekt hans hefir aldrei verið vakin á peim, og getur pví heldur ekki vakið aðra. A Islandi er örðugt að hafa skólagöngur fyrir margra hluta sakir; illviðrin eru táð pann tíma, sem skólar standa; pað er ekki gott að hafa skólagöngur nema á vorin, en pá eru allir skólar hættir. En prátt fyrir pessa örðugleika, er pó eigi með öllu ómögulegt að hafa skólagöngur, sem mikið gagn yrði að, ef pað væri áhugamál kennaranna. Ætíð koma bærilegir dagar jafnvel um hávetur. Börnin purfa pó ætíð að ganga til skólans, og æíinlega er hægt að leggja fyrir pau spurnirtgar um pað, sem verður á vegi peirraog vekja pann- ig eptirtekt peirra. Yonandi er að pessu mikla fræðslu- meðali verði meiri gaumur gefinn, pegar sá tími kémur að hiuir íslenzku barnaskólar komast í eitthvert viðunan- legra horf en nú eru peir. «Fysisk» láridafræði. Börn taka ætíð vel eptir kennslu um pá hluti, sem pau pekkja eitthvað til áður, fyrir pví er mikil nauð- syn á, að sameina alla kennslu við persónulega reynslu barnanna. En sjóndeildarhringur peirra er pröngur og reyríslan lítil fyrst framan af; pað verður smátt og smátt að bæta við petta hvorutveggja, og bezt er að gera pað á skólagöngunum. Aptur á móti er eptirtekt barna sljó og pau áhugalítil, pegar kennt er um pá hluti, sem pau hafa enga hugmynd um og eiga bágt með að skilja. Af pessu leiðir, að pegar talað er um breytingar loptsins, far skýjanna, regnið, snjóinn og frostið, pá skilja pau og taka vel eptir, af pví að pau
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Tímarit um uppeldi og menntamál

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit um uppeldi og menntamál
https://timarit.is/publication/134

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.