Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.2003, Qupperneq 29

Andvari - 01.01.2003, Qupperneq 29
andvari HANNIBAL VALDIMARSSON 27 gamla Bamaskólahúsið. „Var sá vel sóttur og tókst prýðilega“ segir í frétt í Skutli en ekki kemur fram hverjir töluðu.24 Finnur Jónsson var í Bolungarvík því hann var í framboði í Norður-ísafjarðarsýslu og gott ef Vilmundur var ekki þar líka. Það vantaði því ræðumenn. Haraldur mun þá hafa leitað til Hannibals um að taka til máls á fundinum og má vera að málflutningur hans á kennaraþinginu hafi gefið ástæðu til að ætla að hann væri hliðhollur jafnaðarmönnum. Hannibal Valdimarsson hélt sína fyrstu opinberu, pólitísku ræðu þann 8. júlí 1927 og má segja að þá hæfist stjórnmálaferill sem stóð í hálfa öld.25 Kosningin á ísafirði fór þannig að Haraldur Guðmundsson var kjörinn þingmaður með miklum mun. Hannibal var hinsvegar ekki kominn vestur til að sinna stjóm- málum. Það var annað sem tók hug hans á þessum tíma. Barnakennsla Kensla. Undirritaður tekur böm í stöfun á komandi vetri (frá 1. október) og veitir tilsögn í öllum námsgreinum bamaskólans. Einnig kenni ég dönsku og e.t.v. ensku þeim, er þess óska. Hannibal Valdimarsson (Pósthúsinu, uppi.)26 Þannig hljóðaði auglýsing sem birtist í bæjarblöðunum á ísafirði í sept- ember 1927. Hannibal ákvað að stofna til einkaskóla á ísafirði fyrir böm undir skólaskyldualdri. Skólaskylda miðaðist í þá daga við 10-14 ára aldur. Bamaskóli var starfræktur á ísafirði frá 1874, en ekki áttu öll böm í kaupstaðnum kost á fræðslu þar, þó að skólinn starfrækti svo- kallaða stöfunardeild fyrir 8-10 ára böm. Stunduðu ýmsir einka- kennslu í bænum á þessum árum fyrir böm undir skólaskyldualdri og var það kallað smábamafræðsla. Þar ákvað Hannibal að bera niður. Kennslan gekk vel, raunar svo vel að Hannibal þurfti að ráða aðstoð- armann til að sinna öllum þeim bömum sem honum vom falin þennan vetur.27 Hannibal ritar greinar um skólamál í bæjarblöðin um veturinn og er mikið niðri fyrir.28 Niðurstaða hans var að ástandið væri ískyggilegt og ástæðan lá í skipulagi þjóðfélagsins sem bitnaði á þeim sem minnst mættu sín: Það er því þjóðfélagið sem hefir skyldum að gegna gagnvart þessum bömum, sem haldið er niðri í myrkri fáfræðinnar, og það verður því að bera
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.