Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.12.1974, Qupperneq 55

Tímarit Máls og menningar - 01.12.1974, Qupperneq 55
Nyrðra, sySra, vestra baukað, hurfu bandhnyklar hjá móður minni. Móðir mín vissi ekki, hvernig á hvarfi þeirra stóð, fyrr en hún uppgötvaði, að það var ég, sem tók þá. Ur þeim bjó ég til silungsnet til að veiða í vatninu. Þannig byrjaði ég netagerð. Ég lék mér mikið í stórum járnpotti, sem í hafði verið brætt hvallýsi. Hann var uppi í bæjarsundi og þar voru líka hvalbein. í pottinum reisti ég upp hvalbein, sem ég hafði fyrir mastur. Svo sat ég og kvað vísu, sem ég hef lík- lega lært mjög ungur: Stóra mastrið stend ég við storminn fast í góni. Aflið rastar út á hlið öldu kastar ljóni. — Brak úr skipi var í fjörunni neðan við bæinn og þar lék ég mér líka oft. Svo var æðarvarp rétt við túnfótinn. Ég fór stundum í varpið með fólk- inu, sem tíndi dún og safnaði eggjum. Undan æðarkollunum var alltaf tekið eitthvað af eggjum. Það var til siðs að hafa með sér blátt blek í krúsum og fjöðurstaf. Eggin, sem eftir voru, voru alltaf merkt með fjöðurstafnum, til að ekki væru tekin gömul egg úr hreiðrunum. Þessu man ég vel eftir. — Reri faðir þinn til fiskjar? — Ég man, að faðir minn stundaði sjó frá Harðbak á lítilli byttu. Hann reri alltaf einn og fór alltaf svo langt út, að við sáum hann ekki. Hann fisk- aði oft vel og dró stundum fallegar lúður. Útfiri var mikið. Hann varð að hafa langa festi í bátnum og draga hann að landi, þegar flæddi undir hann. Stundum skaut faðir minn sel. Ég man eftir því, að eitt sinn þegar við vorum að gera að fiski, kom selur upp undir fjöruna. Hann fékk mér rauðan tó- baksklút og sagði mér að veifa klútnum framan í selinn, meðan hann hlypi heim eftir byssu, en það var dálítill spölur heim að bænum. Ég gerði þetta, en selurinn var farinn, þegar hann kom aftur, svo að ekki varð af þeirri veiði. Hann hafði alltaf tvær byssur heima. Færeyingar og Frakkar áttu það til að fara að landi og stela kindum. Hann lenti nú samt aldrei í illindum við þá. Hins vegar kom hafís einn vetur að minnsta kosti. Ég man, að maður heyrði þá stundum stunur í bjarndýrum. í beitarhús þurfti hann að fara dálítið langa leið, sem lá fyrir framan vatnið. Hann hafði ævinlega með sér byssu hlaðna. — Voru miklar vetrarhörkur þessi ár? — Það voru miklir snjóar. Það þurfti að moka frá bæjardyrunum. Bæjar- 181
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.