Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.09.1995, Qupperneq 52

Tímarit Máls og menningar - 01.09.1995, Qupperneq 52
„Já, það er ágætur hvítigardur að lækna hrýtingar í fólki. Og þú gætir læknað svolítið hana Biddu.“ „Hún Bidda er ekkert veik,“ svarar litla manneskjan. „Jú, hún er nú veik.“ „Nei, hún er ekkert veik,“ svarar litla manneskjan svolítið vond. „Veiztu ekki, að hún er mikið veik?“ „Nú, hvernig þá?“ „Hún þjáist af brunusótt. Hún er alltaf að bruna sér niður stigahandriðið. Það er sjúkdómur. Það hefúr brunuvírus farið inn í rassinn á henni. Þá verða krakkar svona. Þeir verða alltaf að vera að bruna sér á rassinum niður handrið á stigum. Brunuvírusinn hefur reyndar skotizt inn í rassinn á fleirum en á henni Biddu,“ og nú horfði Sobbeggi afi þýðingarmikla horfú, eins og skáldin segja, framan í litlu manneskjuna. Hún glotti.1 Helsta einkenni þessa sýnis eru stuttar, snaggaralegar málsgreinar. Sobbeggi afi leiðir lillu Heggu áfram með spurningum til að prófa þekkingu og skilning hennar á mun „svartagardurs" og „hvítagardurs". Þau senda boltann án afláts ff am og tilbaka. Sobbeggi notar tækifærið og baunar á Biddu systur, en lilla Hegga er svarinn bandamaður hennar og tekur árásina óstinnt upp. En Sobbeggi heldur áfram og kemur með ádrepu á handriðabrun, sem lýst er sem sjúkdómi og kannski fleiri en Bidda hafi smitast. Sú stutta glottir. Málsgreinar eru stuttar, mest aðalsetn- ingar og ekki verið að teygja málið: „Hún þjá- ist af brunusótt. Hún er alltaf að bruna sér niður stigahandriðið. Það er sjúkdómur. Það hefúr brunuvírus farið inn í rassinn á henni. Þá verða krakkar svona.“ Hér er aðalsetningum raðað hlið við hlið. Barnamálinu bregður fyrir (garda, ullabjökk, hrýtingar). Endur- tekning persónufornafna: „ ... búðinni hans Silla og hatts Valda“, „hrýting- arnar úr henni Sjóku og henni Mömmugöggu“ (skáletr.ÓGK). Tuggan gengur sleitulaust á milli þeirra: „Hún Bidda er ekkert veik.“ „Jú, hún er nú veik.“ „Nei, hún er elckert veik.“ „Veiztu ekki, að hún er mikið veik?“ Og loks skot á lillu Heggu: „... og nú horfði Sobbeggi afi þýðingarmilda horfu, eins og skáldin segja, framan í litlu manneskjuna“. í þessu sýnishorni birtist margt af því sem er dæmigert fýrir samræður gamla mannsins og litlu manneskjunnar. Hann reynir að teyma hana með- 50 TMM 1995:3
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.