Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.1972, Qupperneq 50

Andvari - 01.01.1972, Qupperneq 50
48 JÓN GÍSLASON ANDVAIU að tæma íþróttaleikvangana að ungmennum og einnig um að leitast við að sannfæra piltana um, að eftirsóknarverðara væri að öðlast lipra tungu en hraustan líkama, gera úr þeim náföla, stofulærða kyrrsetumenn, sem ekkert gætu annað en romsað úr sér einhverju óskiljanlegu bulli. Eins og áður hefur verið drepið á, fór íþróttákennsla fram annars vegar í ■palaistra, þ. e. litlu svæði, sem umgirt var háum vegg, hins vegar í gymnasion, stórri íþróttamiðstöð. Orðið palaistra er dregið af pale, sem iþýðir „glíina". Gymnasion var mikið mannvirki. Er orðið dregið af lo. gymnos, sem þýðir „nakinn“. Slík stofnun hafði innan sinna vébanda1 oft og einatt marga íþróttavelli ásamt öllum tækjum, sem nota þurfti við kennslu eða æfingar. Umliverfis þessi íþróttasvæði voru ýmsar byggingar til margvíslegra áfnota fyrir menn á öllum aldri, sem íþróttir iðkuðu þar daglega. Það var því bæði mikið fyrirtæki og dýrt að reisa slíkt gymnasion. Má bezt marka það af því, að í stórborg eins og Aþenu voru þau aðeins þrjú á 4. öld f. Kr. b. PaJaistra var hins vegar ódýr. Þar var aðeins um lítið, áfgirt íþróttasvæði að ræða, enda voru slíkir leikvangar í hverju þorpi og jáfnvel við einstök íbúðarhús. Gymnasion var hins vegar opinber stöfnun, sem allir borgarar höfðu aðgang að, enda var þar oftast nær margmenni, bæði að æfingum og til að horfa á aðra. Mátti svo að orði kveða, að íþróttamiðstöðvar þessar væru jafnframt helztu samkomustaðir borgarbúa allan ársins hring. Þar fluttu sófistarnir fyrirlestra í stórum áheyrendasölum, og heimspekingar kenndu þar í skuggsælum görðum. Hins vegar var gymnasion óhentugt til að kenna í yngstu drengjunum. Þeim var kennt á einhverjum smávelli, þ. e. palaistra. Kennari sá, sem kenndi drengjunum íþróttir í palaistra, nefndist paidotribes, þ. e. „drengjanuddari". Hlýtur nafnið að vera af því dregið, að mikið hafi kveðið að nuddi í sambandi við íþróttakennslu. Nuddað var bæði úr olíu og ýmiss konar dufti. „Drengjanuddari" varð að háfa talsverða þekkingu til að bera, ef hann átti að vera starfi sínu vaxinn, enda er hann í rituðum heimildum óft nefndur í sömu andrá og læknir. Elann þurfti að geta gert sér rétta grein fyrir, 'hvers konar æfingar áttu bezt við hvern einstakling. Markmið hans var að koma í veg fyrir sjúkdóma, en læknisins að laskna þá. Hann gaf jafnvel fyrirmæli um mataræði. En auk þess sem hann vildi efla heilsu nemenda sinna, beindist við- leitni hans einnig að því að gera þá fegurri og sterkari en ella. Platón telur, að kennsla hjá góðum „drengjanuddara" styrki skapgerðina og herði viljann. Honum varð því að vera ljóst, hve mikla þjálfun var hægt að leggja á hvem dreng um sig. Með því að svo miklar kröfur vom gerðar til íþróttakennara drengja, lögðu
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.