Stígandi - 01.04.1947, Qupperneq 68

Stígandi - 01.04.1947, Qupperneq 68
tíma. Þeir þurftu alltal: að staría með eyðingaröflunum, tóku alltaf við og við nokkuð af fólki til að pynda og drepa, oft það sem vitrara var og frekast sýndi einhvern lífsþrótt, og þau rnann- dráp fóru aðallega fram á Þingvöllum, þó að nokkuð væri og gert að siiku á ýmsum öðrum stöðum úti um land. Er það svívirði- legasti og svartasti bletturinn á hinum helga stað, blettur, sein aldrei verður af máður. Ég stóð á steinklöpp þeirri, er annálar greina, að konur þær, er lífláta átti, staðnæmdust á, áður en þeim var hrundið niður í hylinn. Er klöppin við smáfoss, er fellur út úr gjánni, og rnyndar liann ofurlítinn straunr franr í hylinn. Sá ég — í anda — þessa vesalinga, með hendur bakbundnar, koma í fylgd böðla sinna, gönguna þungu frá sakamannabúð, fáklæddar eða að nrestu naktar, til að fullkonrna eynrd þeirra, oft nreð dónr- táknið: stein í bandi unr hálsinn og hvílandi á brjóstununr, ber- andi á líkanra sínunr nrerki eftir glóandi tengur og kaghýðing- ar, sá þær staðnænrast á fyrrnefndri klöpp, líta í lrinzta sinni bænaraugunr á böðla sína og mæta, í stað nriskunnar, grimnrdar- fullu, ísköldu böðlatil 1 iti. Svo var þeinr hrundið út í, — „og straumurinn bar þær í kaf“. — Mjög oft voru konur þessar teknar frá kornungum börnunr, senr svo ólust upp á flækingi, við það nriskunnarleysi og þá grinrnrd, senr einkenndi þá tíma gagnvart nrunaðarleysingjunr. A þessunr tínrunr voru þó kirkju- göngur og húslestraiðja í fastari skorðum en nokkurn tínra fyrr eða síðar hjá þjóðinni. Virðist senr fólkið liafi álitið sig lrrein- þvegið í ástundun þessara ytri siða og fá þannig rétt til að grýta sinn fallna meðbróður. Sanrfara slíkri hræsni var oft steinblint lijátrúarofstæki. Dænri slíks eru galdrabrennur 17. aldarinnar. Lengra suður á Völlunum var nrér sýnd Brennugjáin, sprunga í hraunskorpuna, er myndar Vellina, og næstunr barmafull af vatni. I henni nriðri er hrauntangi, og liggur vegurinn yfir, þar senr lrann er breiðastur. Þar gerðu siðbótanrenn 17. aldarinnar bálkesti nrikla og brenndu þar á lifandi allmarga menn, senr brjáluð hjátrúin hafði dæmt seka unr galdra. Alls voru brenndar á landi lrér 22 manneskjur, 21 karlmaður og 1 kona. Sagt er í annálum, að pyndingum lrafi ekki verið beitt við þetta fólk, senr þó var algengt í útlöndum, en allir játuðu þó á sig, að einunr undanteknunr (Lassa Diðrikssyni), að þeir hefðu farið nreð sær- ingar, blóðvökvanir, ristingar, samning við kölska o. s. frv. Tæp- lega helmingur þessa fólks var brenndur þarna í gjánni og askan látin falla í botninn, — hinir voru brenndir heinra í lréruðunum, 146 STÍGANDI
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156

x

Stígandi

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Stígandi
https://timarit.is/publication/1085

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.