Tímarit um menntarannsóknir - 01.06.2012, Qupperneq 63

Tímarit um menntarannsóknir - 01.06.2012, Qupperneq 63
63 Nýja stærðfræðin í barnaskólum annarra School Mathematics Project, SMP, sem notað var hérlendis um skeið (Cooper, 1985). Ýmsir háskólar í Bandaríkjunum höfðu fengist við tilraunir með endurnýjun námsefnis í stærðfræði. Fyrsta tilrauna námsefnið var unnið við Háskól ann í Illin- ois, University of Illinois Committee on School Mathematics, UICSM. Námsefni School Mathematics Study Group, SMSG, sem stýrt var af Edward Begle við Yale-há- skóla, átti eftir að hljóta mikla útbreiðslu og vera þýtt á mörg tungumál. Sovétmenn skutu upp Sputnik-geim- farinu árið 1957. Það vakti umræðu um þörf á endurbótum á stærðfræði- og tæknimenntun í Bandaríkjunum. Nokkur þróunarverkefni voru þegar tilbúin til út- breiðslu er Eisenhower Bandaríkjaforseti lét setja lög árið 1958, National Defence Education Act, um stóraukin framlög til námsefnisgerðar í stærðfræði, náttúru- vísindum og erlendum tungumálum. Haldin var mikilvæg ráðstefna í Woods Hole í Massachuchetts í Bandaríkjunum í september 1959. Forseti ráðstefnunnar í Woods Hole var Jerome Bruner og ráð- stefnan var hin fyrsta þar sem prófessorar í stærðfræði, náttúruvísindum, sálfræði og uppeldisfræði leiddu saman hesta sína þar í landi (Kristín Bjarnadóttir, 2006). Bruner lagði sálfræðilegan og náms- kenningalegan grunn að endurskoðunar- stefnunni í Bandaríkjunum með túlkun sinni á kenningum Jean Piagets og með frægri staðhæfingu í bók sinni, The Process of Education, sem var jafnframt skýrsla um ráðstefnuna: Sérhverja námsgrein má kenna hvaða barni sem er á hvaða þroskastigi sem er, á skilvirkan hátt og heiðarlega frá menntunarlegu sjónarmiði1 (Bru- ner, 1966, bls. 33). Síðar á sama ári, í nóvember 1959, var haldin ráðstefna í Royaumont í Frakklandi á vegum OEEC2, undanfara OECD3. Til fundarins voru boðaðir a.m.k. þrír fulltrú- ar frá hverju aðildarlandi OEEC, auk full- trúa frá Bandaríkjunum, Kanada og Júgó- slavíu. Fulltrúarnir þrír skyldu vera stærð- fræðingur, fulltrúi menntamálayfirvalda eða kennaramenntunar og framúrskarandi stærðfræðikennari. Enginn þátttakandi var sendur frá Íslandi. Segja má að ákveðið hafi verið í orði kveðnu að auka veg hag- nýttrar stærðfræði, en í raun var ákveðið að fylgja stefnu Dieudonné, talsmanns hóps franskra stærðfræðinga sem kenndi sig við Bourbaki. Bourbaki-hópurinn fékkst við að endurrita alla þekkta stærð- fræði á samræmdu máli mengjafræði og rökfræði. Niðurstöður ráðstefnunnar voru að mæla með því að setja skólastærðfræði fram með táknmáli mengjafræðinnar, að auka veg algebru, draga úr hefðbundinni rúmfræðikennslu og taka upp kennslu í tölfræði og líkindareikningi. Upphaflega var ætlunin að námsefnið tæki til nemenda í framhaldsskólum sem stefndu á nám í stærðfræði og náttúruvísindum. Fram kom þó á ráðstefnunni að kynna þyrfti hugmyndir nýju stærðfræðinnar þegar á barnaskólastigi til þess að kenna mætti reikniaðgerðir í heilum tölum og brotnum ásamt sætistalnarithætti á raunsæjan hátt 1… any subject can be taught efficiently in some intellectually honest form to any child at any stage of development. 2Organization for European Economic Development. 3Organization for Economic Co-operation and Develop- ment.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182

x

Tímarit um menntarannsóknir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit um menntarannsóknir
https://timarit.is/publication/1140

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.