Íslenzk tunga - 01.01.1963, Side 101

DET ISLÁNDSKA ACCENTBRUKET 99
tecken i StH och OHfr, skulle sáledes vara vokalens reducerade
kvantitet i sammanhángande tal.
B) Som slutljud i enstavig förled.
Vid ett studium av sammansáttningar i StH kan man knappast
undgá att lágga márke till, att láng vokal som slutljud i enstavig för-
led accentueras mera sállan án i annan stállning, ávensom mera
sállan án i motsvarande simplex. Subst. fé som förled (fégirni m. fl.)
accentueras sálunda i endast 5 fall av 17, som simplex dáremot i 15
f all av 18. Ett paradexempel ár subst. hQtíþ med förleden accentuerad
i blott 23 av de 140 belággen (i 16%), men efterleden i 124. I kom-
posita av typen dómstóll (med lángvokaliska leder men förled pá
konsonant) uppbár báda lederna akuttecken i ungefár samma ut-
stráckning. Det förtjánar áven námnas, att prefixen á- (exv. ágœt-
ligr) och ó- (exv. óvinr) oftast lámnas obetecknade i StH och pá-
fallande ofta i OHfr.32
Den obetydliga accentfrekvensen vid förled i komposita av typen
hótíþ skulle man med hánsyn till tidigare iakttagelser helst vilj a sátta
i samband med tendens till vokalreduktion just i denna stállning (jfr
pronomina þú, sá, þá m. fl.) i áldre fornislándska. En sádan hypo-
tes ár knappast áventyrlig, vare sig man antar, att förkortningen
skett under huvudtryck — en sádan utveckling för denna samman-
sáttningstyp har konstaterats i flera nynordiska dialekter — eller
under svagare tryck med huvudtonig efterled.33
C) Som första komponent i hiatusförbindelse.
Aven som första komponent i hiatusförbindelse saknar láng
vokal ofta akutstreck i StH, och detta gáller samtliga skrivare. Det
största belággmaterialet erbjuder vokalerna i och u. Verbet búa t. ex.
32 En fylligare exemplifiering hos I.indblad, s. 58 f, 190 ff.
33 Se narmare Lindblad, s. 185 ff, sarsk. s. 194 (och dar anförd litteratur).
Det bör pápekas, att jag icke langre ráknar med möjligheten, att accenttecknet
i StH haft till uppgift att utmárka huvudtryck i komposita Jfr numera áven
Dahlstedt, s. 62 ff, sársk. s. 79 f.