Skírnir - 01.01.1872, Page 89
BELGÍA.
89
atgöngu. Fyrir þessar sakir varð greifinn aS gera dvöl sina
skemmri, en ella mundi; og segja sumir, aS stjórn konungs hafi
eigi JioraS annaÖ en gera honum bendingu, aS svo mundi bezt
gegna.
Hollantl.
Hjer hefir fátt gei'zt, aS meS nýjnm tíSindum sje aS telja.
Hollendingar halda stryki sínu aS bæta lög sín og hagi bæSi á
heimalandinu og í nýlendum sínum, enda á konungur jafnan af
nýjum framkvæmdura aS segja, er hann setur þing sitt, og ný
fyrirtæki aS boSa t. d. járnbrautir, skurSagrepti eSa skurSabætur,
vatnsafveiziur í flóum og svo frv. Framfara- og freisisflokkurinn
er viS stjórnina, sem í fyrra er getiS, og viS kosningarnar síS-
ustu fjekk hann enn meiri afla til þings. Hollendingar hafa
komiS nýrri skipun á her sinn og hafa mart í takinu til aS efla
kastala og aSrar varnir landsins, því þeim þykir, sem fleirum,
óhultara aS vera heldur viS ófriSi en friSi búnir. þaS er sagt,
aS þeim þyki ekki allt trútt um, hvaS aS kann aS rísa frá grönn-
um sínum fyrir austan, en viS þaS er opt komiS í þýzkum
blöSum, aS Hoilendingum sje hollast aS ganga í lög meS enum
„germönsku frændum sínum“, eSa þaS samband viS þá, sem
veiti þeim traust og styrk gegn voldugri þjóSum, er á þá kynnu
aS leita. Á Hollandi gætu þjóSverjar fengiS góSar hafnir viS
VesturhafiS —, en þaS hefir lengi veriS orStak manna, aS þeim
þyki þaS til liggja fyrst og fremst til meginráSa á hafinu, aS gera
Holland og Danmörk aS „aSmírálsríkjum“ þýzkalands. Slíkt verSa
menn aS láta liggja milli hluta, en þaS eru fleiri en Hollendingar,
sem segja, aS Bismarck leiki mikill hugur á Luxemborg. — Hann
á aS hafa boSiS Hollendingum aS ganga í tollsamband þjóSverja,
en þeir aS hafa hafnaS,
Hollendingar hafa nú selt Englendingum landeignir sínar á
Guineuströndinni, en Bretar hafa sleppt öllum rjettarkröfum á
Sumatra (í Austurindíum).