Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.01.2013, Qupperneq 41

Ritröð Guðfræðistofnunar - 01.01.2013, Qupperneq 41
fram á þennan dag eins og síðar verður greint frá.30 Annar er sálmur eftir Hans Thomisson (d. 1571) sem var ortur út frá 39. og 90. sálmi Davíðs og er í kaflanum Huggunarsálmar. Hann hefur yfirskriftina: „Bænarsálmur að vér mættum á dauðann ætíð minnast. Af þeim xxxix. og xc. psalm. útdreginn.“31 Magnús Stephensen umorti þann sálm í Sálmabókarútgáfu sinni 1801 og breytti engu efnislega nema í bæninni í lokaversinu þar sem segir hjá Guðbrandi: „Mín er sú bón og þörfin mest / mig frá andskota leysir“, en Magnús hefur: „Ver gleði sálar minnar mest. / Ver mínum veikleik hreysti.“ Þýðing Magnúsar hélst í íslenskum sálmabókum allt til útgáfunnar 1945 þar sem hann var nr. 441.32 Þriðji sálmurinn utan Davíðssálmahluta bókarinnar er í kaflanum Um iðran og yfirbót og er ortur út frá 51. Davíðssálmi, Konung Davíð sem kenndi. Hann hefur að yfirskrift „Ein syndajátning og bæn.“ Frumsálmurinn er danskur.33 Nokkrir aðrir sálmar í Sálmabók Guðbrands geyma skírskotanir í Davíðssálma, t.d. sálmar til söngs á undan og eftir máltíð sem byggjast á borðbænunum í Frœðum Lúthers en þær eru byggðar upp af tilvitnunum í Davíðssálma.34 Hver Davíðssálmur í Sálmabók Guðbrands hefur að yfirskrift sinni latneskan titil eins og tíðkaðist í saltaraútgáfum miðalda og lengi síðan. Heitið er fyrstu orð hvers sálms í latnesku biblíuþýðingunni, Vúlgötu. Hjá Guðbrandi fylgir yfirskriftinni eða heitinu lýsing á inntaki hvers sálms.35 Lokavers sálmanna er gjarnan lofgjörð til heilagrar þrenningar í samræmi við þá kirkjulegu venju að enda hvern Davíðssálm á lofgjörðinni Gloria Patri\ „Dýrð sé Guði, föður og syni og heilögum anda. Svo sem var í upphafi, er og verður um aldir alda. Amen.“ Fyrsti sálmurinn heitir því „Beatus vir“ [Sæll er sá maður] og inntak hans er skýrt á þennan hátt: „Er ein áminning til elsku Guðs orðs og kristilegs lifnaðar og framferðis.“ Það eru tveir sálmar ortir út frá fyrsta Sálmi. Þeir eru báðir þýðingar á sálmi eftir Ludwig Oeler, 30 Sálmabók Guðbrands, 1589, bl. cxcij; tvö af þremur versum sálmsins eru í núgildandi Sálmabók nr. 301. 31 Sálmabók GuSbrands, 1589, bl. ccxxi. Hann var tekinn upp í 6. útgáfu Grallarans árið 1691. 32 „Um dauðann gef þú, Drottinn, mér,“ - upphaf óbreytt frá Sálmabók Guðbrands. Páll Eggert Ólason, 1924, telur þennan sálm meðal hinna best ortu í Sálmabók Guðbrands „og betri en frumsálmurinn" (s. 193). Breytingar Magnúsar eru flestar til bóta bragfræðilega. 33 Sálmabók Guðbrands, 1589, s. cliij—cliiij, Páll Eggert Ólason, 1924, s. 158. 34 Kirkjan játar, 1991, s. 278-279. Sálmabók Guðbrands, 1589, bl. ccxij-ccxiij og bl. ccxv, báðir eftir Johann Horn (um 1490-1547). 35 í seinni útgáfum Sálmabókar á Hólum er latnesku heitunum sleppt en inntakslýsingunni haldið. Latnesku heitin eru ekki í Saltara Jóns Þorsteinssonar en þar eru hins vegar innihaldslýsingar eftir Ambrosius Lobwasser.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188

x

Ritröð Guðfræðistofnunar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ritröð Guðfræðistofnunar
https://timarit.is/publication/1152

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.