Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 2

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 2
4 INNGANGl'K. . til, sumsje ab hleypa upp þrælum Su&urmanna, þá má vera, aS enn skipti árum á&ur storminn lægi. — Fyrir sunnan Bandaríkin, í Mexico, hafa Frakkar hafib hernaö og segjast eigi ljetta munu fyrri en lands- búar gegna öllum kröfum og hafa svo þeirra hóf viS, sem þeim líkar. — I nor&urálfunni má kalla aS þjóSirnar hafi á fribstóli setib hver vib a&ra árib sem leií). AS fráskildri viSureign Tyrkja og Svart- fellinga hafa eigi orSib friSslit nnilli þjóBa; en þó er sem enginn þykist mega frjáls aS sínu sitja og hver keppist þar viB hina mest, er um herbúnaS, víggyrSingar og allskonar vígvjelar ræSir. Sum- staSar hefur slegiS í uppreist og róstur, en víSa eru hugir þjóSanna, eins og tepptar ár, er eigi ná frambroti. — í fyrra vor hófu Grikkir uppreist, en hún varS á bak brotin innan aprílmánaSar loka. Kon- ungurinn átti hjer þó skömmum sigri aS hrósa; í haust gjörSust allir þegnar hans samráSa á aS velta honum úr konungdómi, enginn varS nú til aS bera hönd fyrir höfub hans, og varb hann aS selja kórónuna af hendi og fara úr landi. — A Italíu gjörir enn hvorki aS reka nje ganga; Frakkar sitja í Rómaborg einsog fleygur í trje, en Napól. keisari vill eigi aS aptur gangi. Garibaldi tókst þaS af- ráS í fang, aS bijótast í forboSi Viktors konungs meS hlaupaliS aS Bómi, en Italir urSu sjálfir til aS hnekkja för hans og þóttu meS því hafa úti byrgt mestu vandræBi. — A þýzkalandi stendur í sama ríg meS meginríkjunum. Um tíma þótti svo, sem Prússum myndi auBunnara aS afla sjer vinsælda á þýzkalandi en Austurríki. Nú er í annab horf undiB. Fulltrúar þjóbarinnar standa þar í stríbu straum- broti fyrir ríkislögin gegn konungi og jungherralýS hans. þeir sem fyrr litu eptir trausti til þjóBfremdar og þjóbfrelsis hjá Prússum og konungi þeirra, eru nú frá þeim horfnir; en viS slíkt vaxa torræbi Prússastjórnar, ef hún hyggur a& brjóta bág viS Austurríki. Flækju- máliS viS Dani er enn ókljáS og er nú aptur selt í hendur sam- bandsþinginu. — Seint i janúarmán. þ. á. gaus upp á Póllandi sá eldur, er lengi hefur nibri legiS. Margra ára kúgan og harSýbgi hefur loks komiS Póllendingum til aS reyna enn á ný aS brjóta af sjer hlekkina. BlóSárnar velta nú fram yfir landiS, og má vera, aS Rússum takist aS kæfa í þeim uppreistina, en þó mun sú verba raun á, ab sagt verSur eptir á þaS sama sem fyrr: „enn er Pólland ekki undir lok liSi&“. A vorum tímum er þaS ekki hægt a& drekkja
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.