Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 55

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 55
Þýzkaland. FRJETTIK. 57 stj«5rn, þar sem eins er ástatt og á Prússlandi og vífcast hvar á þýzkalandi. Allur þorri lendborinna manna og þeirra, er mikils eru um komnir sakir aubs og metor&a, sinna mjög miöaldarbrag á allri stjórn, og halda, eins og konungurinn sjáifur, af) völd og virbing Prússlands gangi til þurrbar, ef vikib er úr stafnhafi hinna fyrri kon- unga. þeir halda og svo mörgum einkarjettindum, ab þeir munu þykjast ab eins bera hönd fyrir höfub sjer, er þeir rísa vib fram- faramönnum, þjóbernismönnum og öllum þeim er mæla fram meb jöfnubi rjettindanna fyrir allar stjettir. Lendbornir menn skipa í hernum allar enar efstu stöbvar og sjá eigin kosti þröngvab, er rábib er, ab fækka herlibinu eba minnka herkostnabinn. Fribrik mikli sagbi, ab herþjónustan yrbi ab vera uppheldisathvarf fátækra abals- manna. þá er og alþýban upp alin vib og svo innlífub einveldinu (^gubsnábarvaldinu’’, hervaldi, embættismannavaldi), ab eigi er sýnt, hve drjúg hún yrbi til fylgis, ef. framar skyldi halda, þar sem vib svo ramman er reip ab draga. þab sem nú lægi næst er skatta- synjan, en þá er eptir ab vita, hvort framfaramenn treystast ab taka upp þetta ráb, er hvervetna þykir óyndisúrræbi ef freistab er. Til þessa hafa fulltrúarnir sótt málib meb þrótti og áhuga, og eptir því ab ætla, hve hvasst þeir snerust vib Bismarck út af pólska málinu (er vjer þegar munum segja frá), mun þeim varla í hug ab gefa upp vörnina. þá er uppreistin á Póllandi hafbi geysab um tíma, komst þab upp, ab stjórnin hafbi bundizt í samning vib Rússa um íhlutan til libveiilu, ef til óvænis þætti horfa, ebur ef uppreistin færbist yfir landamæri Prússa og inn í pólsk lönd, er þeir eiga. Hvorumtveggju skyldi vera heimilt ab fara yfir landamæri ef þeir eltu uppreistar- menn ebur hyrfu undan |)eim, og hvorir skyldu hægja fyrir hinum meb ýmsu móti. Fulltrúadeildin skorabi fast á formann rábaneytis- ins ab skýra frá samningnum og libssafnabi stjórnarinnar, en hann færbist uiidan, sagbi þab ýkjufregnir, er sagt væri um libssafnab í Posen, enda hefbi þingib engan rjett til ab mæla hjer á móti(I), konungur hefbi yfirráb hersins og hann mætti safna libi, þar er hon- um þætti þurfa, Hjer hófust nú á nýja leik skarpar deilur. Nefnd var kosin til ab búa til yfirlýsingu í málinu og hún var svo látandi: .bagur ríkjsins skyldar stjórnina til ab synja hvorumtveggju, Rússum
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.