Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 62

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 62
64 FRJETTIB. Pýzknlnnd. 3. Hin minni ríki. Innihald: Samdráttur mihrikja; stjórnarhættir; landsbragur í Meklenborg. Hannover; óspektir út af fræíakveri. Stjórnardeilan í Kjör-Hessen. Fyrir fáum úrum, er slegiíi yar í þrádrátt me& Austurríki og Prússum um forveldi á þýzkalandi, en hinir sí&ari fóru svo fram, sem þeir myndu láta greipar sópa um eignir enna minni höf&ingja, gengu mi&ríkin á rá&stefnu í Wiirzburg og bundu lag sitt til aí> gjörast samrá&a í sambandsmálum og beinast sem bezt ab uppá- stungum á sambandsþinginu. Vjer höfum áfcur vikib á, a& þau hafa snúizt móti Prússum í mörgum málum en til fylgis vib Austurríki. Aí> vísu hafa uppástungur þeirra ekki komife neinum a&almálum tiK. lykta, svo sem herlögunum e&a stjórnarlögum sambandsins, en þab hafa þau þó lært af samheldinni, aí) þau nú mega deila mun betur málum á þýzkalandi en ábur. — Bæ&i í þessum ríkjnm og enum minni fer stjórn eptir þingstjórnarháttum, en víbast hvar þykir likt vib brenna og á Prússlandi, ab lendir menn balda fast á gömlum einkarjetti, eru víba lausir vib skattkvabir og skipa mest megnis fyrir- libastöbvar í herlibi. A Bæjaralandi eru fyrirlibar á 3. þúsund, en næstum helmingurinn eru lendbornir menn. — þab er sagt um Meklenborg, ab þab land beri svo af öllum öbrum um mibaldar- brag og hjárænulegar híbýlareglur á búum höfbingja, ab öllum finnst er þangab koma, sem sjer sje skotib aptur um nokkrar aldir; svo ríkt ganga stórmenni þar eptir um aubmýktarsibi og vandlæti til allra vibmótshátta hjá þjónustufólki sínu og landsetum. Mebal þeirra, er seint hefur þótt miba fram á framfaraveginum, eru Hannoversmenn. Konungur og allur herralýbur eru heillabir tignartöfrum, klerkar svo vandlátir um játningartrú, sem títt er í katólskum löndum, þar sem ríkt er eptir gengib, en allt frelsi í tæpum stab og meb lítilli festu. Sá heitir Benningsen, er stabib hefur fyrir mótmælum gegn stjórninni á þinginu. Hann er þjób- ernismabur og af Gotha-flokki. í fyrra vor fór hann til Göttingen, og var honum þar haldin veizla. En er glabast stób, kom lög- réglustjóri bæjarins og baub mönnum ab slá botn í veizluhöldin, því þar væru haldnar ræbur og minni drukkin af þeim þela, er lægi til mótstöbu gegn stjórninni. Hjer tjábu engi mótmæli, samsætib varb ab rjúfa, en eigi vitum vjer ab Benningsen eba veizlumenn fengi
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.