Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.11.2012, Qupperneq 117

Tímarit Máls og menningar - 01.11.2012, Qupperneq 117
D ó m a r u m b æ k u r TMM 2012 · 4 117 Allt þetta, og miklu fleira, er möguleiki í heimi Hálendisins, skáldsögu sem að hætti meistara Lovecrafts skapar „and- rúmsloft kæfandi og óskýranlegs ótta við ytri, óþekkta krafta“ og tekst „að vekja með lesandanum djúpstæða til- finningu ógnar og gefa til kynna snert- ingu við óþekkt svið og öfl“ og lesandi getur ekki annað en hlustað eftir „slætti svartra vængja eða krafsi annarlegra skugga og vera sem byggja ystu mörk hins þekkta heims“. Og þessi heimur á ystu mörkum er okkar veruleiki, eyði- mörkin Ísland. Tilvísanir 1 Allavega samkvæmt því sem ég fann á netinu: Davíð K. Gestsson, „Sumu tekur maður bara eftir í myrkrinu“, ritdómur um Hálendið eftir Steinar Braga á Bókmennta- vef Borgarbókasafnins, bokmenntir.is, http://www.bokmenntir.is/desktopdefault. aspx/tabid-3967/5648_read-29856/, Björn Þór Vilhjálmsson, ritdómur um Hálendið fluttur í Víðsjá, nóvember 2011, http:// www.ruv.is/frett/bokmenntir/halendid- eftir-steinar-braga, Þórunn Hrefna Sigurjónsdóttir, „Hryllingur á hálendinu“, ritdómur um Hálendið eftir Steinar Braga birtur í Fréttablaðinu 13. nóvember 2011, http://www.visir.is/hryllingur-a-halendinu/ article/2011711129999 og Ingi Freyr Vil- hjálmsson, „Hrunið á hálendinu“, ritdómur um Hálendið eftir Steinar Braga birtur í DV 26. nóvember 2011, http://www.dv.is/ menning/2011/11/26/hrunid-halendinu/. 2 Eini neikvæði ritdómurinn sem ég sá var eftir Arnar Eggert Thoroddsen, „Innstu myrkur“, og birtist í Morgunblaðinu, 12. nóvember 2011, http://www.mbl.is/greina- safn/grein/1399886/?item_num=3&search id=4d40b23ca89d1c9a489bb8ed065b9b40 48917ede&t=1350821627.11. Arnar Eggert finnur bókinni einmitt það til lasts sem ég tel henni til tekna. Davíð K. Gestsson, „Sumu tekur maður bara eftir í myrkrinu“, ritdómur um Hálendið eftir Steinar Braga á Bókmennta- vef Borgarbókasafnsins, bokmenntir.is, http://www.bokmenntir.is/desktopdefault. aspx/tabid-3967/5648_read-29856/. 3 Sjá ritdóma mína á bókmenntir.is, um Sólskinsfólkið (http://www.bokmenntir.is/ desktopdefault.aspx/tabid-3409/5648_read- 21232/) og Útgönguleiðir (http://www. bokmenntir.is/desktopdefault.aspx/tabid- 3409/5648_read-21280/). 4 Þess má geta að ekki eru allir aðdáendur Steinars Braga eins hrifnir og gagnrýnend- urnir, en ýmsir (yngri, karlkyns) kunn- ingjar mínir, sem hafa áður lýst yfir mikilli hrifningu á fyrri verkum hans, fussa og sveia yfir Hálendinu. Út af fyrir sig finnst mér þetta áhugavert og segja sitt um hvern- ig gildismatið getur verið gerólíkt; fyrir þessum drengjum hefur Steinar Bragi í raun svikið lit með því að skrifa ‚góða bók‘, eitt- hvað sem miðaldra kvenkyns gagnrýnandi er afskaplega ánægð með. Í ljósi þessa mætti vel velta fyrir sér að þrátt fyrir að hafa farið lengra inn á svið for múlu bókmennta og þar með afþreyingarbókmennta, þá hafi Steinar Bragi fjarlægst svið neðanjarðar- bókmennta, sem einkennast oft af hráum stíl og hrákasmíð – sem getur einmitt verið mjög heillandi á sinn hátt. 5 Steinar Bragi, Hálendið, Reykjavík, Mál og menning 2011, bls. 9. Héðan í frá verður vísað til skáldsögunnar með blaðsíðutali í sviga. 6 H. P. Lovecraft, Supernatural Horror in Literature, New York, Dover 1973 (1927), bls. 15 og 16. Þýð. úd. 7 Joseph Conrad, Innstu myrkur, þýð. Sverrir Hólmarsson, Reykjavík, Uglan, íslenski kiljuklúbburinn 1992 (1899), bls. 124. 8 Sjá um þetta í bókum þeirra Carol J. Clo- ver, Men, Women, and Chainsaws: Gender in the Modern Horror Film, London, BFI Publishing 1992 og Vera Dika, Games of Terror: Halloween, Friday the 13th and the Films of the Stalker Cycle Rutherford Madison Teaneck, Faileigh Dickinson Uni- versity Press (Associated University Press, London and Toronto), 1990. Sjá einnig grein mína um hrollvekjur í kvikmyndum, „Af-skræmingar, af-myndanir og aðrar formlegar árásir: Hrollvekjan í daglegu lífi og starfi“ í Heimur kvikmyndanna, ritstj. Guðni Elísson, Reykjavík, art.is og Forlagið 1999. 9 Tzvetan Todorov, The Fantastic. A Struct- ural Approach to a Literary Genre, ensk þýðing Richards Howard, Ithaca, New York, Cornell University Press 1987 (1970).
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.