Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 15

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 15
England. FRJETTIR. 17 sumpart gefiíi útlögum heimkomuleyfi, efeur þeim lausn úr betrunar- húsum, er líkastir þóttu ab bæta rá& sitt. Skírnir gat þess í fyrra, a& í rá&um hef&i verií), ab fá elzta syni drottningar, Albert prinzi af Wales, konfang í Danmörku. þessi ráÖahagur er nú saminn og settur, og fór drottningarefnib — Alex- andra dóttir Kristjáns Danaprinz — alfarin til Englands 26. febr., en brú&kaupiÖ var haldib 10. dag marzmán. — Dóttir drottningar, Alice, giptist í sumar eí) var Ludvig prinzi af Hessen. Viktoria drottning þótti vel gipt, og unnust þau, hún og ma&ur hennar hug- ástum; enda lætur hún sjer mjög um annt, ab fá börnum sínum góö ráí), og þykir þaí) ganga henni eptir óskum. Hin merkilegasta nýlunda á vorri öld þótti gripasýningin mikla í Lundúnum 1851. Segja Englendingar, aí) Albert prinz hafi fyrstur manna hagnumib og vakiö máls á þessu mikla fyrirtæki. Svo má af) orf)i kve&a, ab innan slíkra vjebanda eigi allar þjóbir heims fribarstefnu til af) sjá, í hverju hver beri af annari til snilldar og hagleiks, og til af> nema hver af annari þaf), sem þarft er, fagurt og gott. þó oss ekki hugkvæmist annaf) nafn en þaf), sem þegar mun tíflast á Islandi, á þessu allsherjarsamsafni af fágætum hlutum frá öllum álfum heims og löndum, þá mega menn ekki halda ab i&na&arvörur, smí&agripir og gersemi hafi veri& þar eingöngu til sýnis. Menn hafa og sent þangab allsháttar jar&argró&a, kornvörur, aldin, blóm, ásamt ýmsum matartegundum og drykkjarföngum. I stuttu máli: þar hefur gefi& a& líta hina margkynju&ustu og fjölbreyttustu ávexti mannlegrar kunnáttu í því a& nota sjer jar&arinnar gæ&i til vi&urhalds lífsins, til búna&arbóta, til allskonar nautnar og fegranar. Fyrstir til a& taka upp dæmi Breta voru frændur þeirra í Vestur- heimi, sí&an Frakkar (1860). Hve geysimikib mannvirki sjálf gripa- e&a verkna&arhöllin er, sem nú var reist í Lundúnum, má af því rá&a, a& grundvöllurinn, sem hún stendur á, nemur hjerumbil 30 dagsláttum a& vallarmáli. Fyrsta dag maímán. var henni lokib upp og var þá afarmikib um dýr&ir. Konungar og landshöf&ingjar eru vanir a& helga slíka sta&i til gagns og gle&i a&sækjendum. En af því Viktoria drottning, sökum harms og trega eptir mann sinn, vill hvergi vera vi&kennd, þar sem hátí&askraut þarf vi& a& hafa, ljet hún frænda sinn hertogann af Cambridge vera í sinn sta& á hátíb- 2
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.