Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 49

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 49
Þýzkaland. FRJETTIF. 51 merkur myndi nú skammt aí) bíöa. En hafi fremdarhugurinn komib konunginum til ab kveha svo ab orbi, þá er nú efndanna vant af hans hálfu. Móti Austurríki hefur Prússum engra framkvæmda auBib orBiB, mibríkin hafa snúií) bökum saman og horft öndverB móti þeim, og Danir bíBa enn átektanna, og þó í mun betra hæli en 1848. Kjörfurstinn af Hessen er sá eini, sem hefur mátt kenna herBamunar af Prússakonungi, og hafa þó fleiri ah beinzt, en vjer munum seinna segja ítarlegar af þeim vibskiptum. — Nú vildum vjer eigi, ah menn virbi orí) vor svo, sem Prússar eigi mættu halda eba ná öndvegissæti á þýzkalandi utan fyrir fremd og afburbi í strí&i eímr hernabarofgang yfir lönd granna sinna. þeir sem mestu orka á vorum tímum, eru þeir sem lypta hátt fána frelsis og þjóBernis. Undir þab merki er hægast ai> safna því, er saman á, en á þýzka- landi er miklu aB safna, og sá vinnur þar óþarft verk, er dreifir þar framar en orBiB er. Vilhjálmur konungur og þeir, er nú standa honum viB blib, jungherrarnir, þekkja ekki annan fána eu ægiskjöld konungdómsins. þegar hann þá kórónuna tlaf hendi drottins’’, eins og hann kemst aB orbi, varb hann sjálfur þeirri ofbirti í augu lost- inn, aB engan má furBa, þó hann hjeldi, a& fáir mættu sjá í gegn þessu fagrahveli konunglegrar tignar. Varö honum annarshugar vib, er hann sá, aí) fulltrúar þjóbarinnar sóttu rjett hennar gegn sjálfri ltkrúnunni”, mátu rjett grundvallarlaganna jafnhelgan rjetti konung- valdsins. Konungur hefur unniB eib ab grundvallarlögunum, og ávallt segir hann, aB þaB megi sjer enginn ætla, a& hann gangi á særi sín. En hitt þykir honum sjálfsagt, a& enginn megi hafa aBra skilning á rikislögunum en hann hefur. Rekur hjer a?) illri ófæru, því hann getur me?) engu móti komi?) þeirri hugsan til rúms, a?i konungsvaldi?) sje takmarka?) vi?> grundvallarlögin. E?)ur meb öbrum or?ntm: a?i áliti konungs er ríkisþingi?) ab eins rá?iskapaþing, sem ræ?)ir um lög en ræ?>ur þeim ékki. Var?) nú hjer ab fara í ramman ríg meb fulltrúum þjóbarinnar og „krúnunni”, en lengi hjeldu þeir, ab þab ab eins væri en herralega stjórn, er þeir þyrftu vopnum ab beita. Vjer munum nú nema stabar um hríb vib þetta brösumál, enda er lítib anrab til frásagna frá Prússlandi. — Eins og öllum er kunnugt er þab höfubatribi allra frjálsra stjórnarlaga, ab þegnunum eru veitt fjárhagsráb, um skattatöku eba skattaneyzlu má eigi stíga 4‘
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.