Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 78

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 78
80 FRJETTIR. Danmörk. tvítekningáratkvœBi í þálegum tima sagna og um nafnií) Ólafur, og eptir Benedikt Gröndal um viííureign þórs og Hrungnis. — G. Stephens háskólakennari er nú aÖ koma út rúnabók sinni og nýtur fjestyrks til af”enu danska vísindaíjelagi”. Stephens kallar gotneskar og engil- saxneskar rúnir l(forn-norrænar’’ (oldnorthern liunes), táknandi þar meÖ, aö þetta rúnamál sje eldra uorrænt mál, en þa& er finnst á rúnasteinum meí) norrænum rúnum, eöur í fornritum vorum. Sam- kvæmt þessari .spónnýju-uppáfinding’’ segir hann, aö forntunga vor, forntunga Noröurlanda, norræna eöa dönsk tunga, sje dóttir þessarar örgemlu, er hann þykist hafa fundiÖ í rúnum sinum. — Frá „Forn- ritafjelagi Norburlanda’’ er komin á prent: tíOldnordisk Ordföjnings- lære" (oröasetning i gamalli norrænu) eptir G. F. W. Lund, yfirkennara. Danir hafa misst allmarga af merkismönnum sinum sí&an í fyrra vor. þeir helztu eru: N. M. Petersen, kennari vib háskólann í Noröurlandamálum (11. mai, fæddur 1791). Hann haföi varib langri æfi til kostgæfilegra ransókna í fornum fræöum og sögu Norímrlanda. Auk þeirra rita hans sem alkunn eru og oss þykir óþarfi aí) nefna hjer, fundust eptir hann tvö íslenzk oröasöfn, og er annaÖ þeirra all-fjölskipaÖ. BæÖi i þeim og ví&ar í ritum hans bregöur Jívi fyrir, aö honum hefur veitt erfiöara aö glöggva sig á fornmálinu en' sögunni. Ib Ibsen, háskólakennari í líkskuröarfræÖi (12. mai). Hann var bóndason frá Jótlandi og haföi á unga aldri ráÖizt í farmennsku. A sjóferö meiddist hann á fæti og varö aldri heill til göngu síöan. Hann fór til Kaupmannahafnar til aö læra aöra atvinnu, en varÖ svo meint i fætinum, aö hann lagöist á spítala til aö láta taka hann af sjer. I legunni kynntist hann ungum mönn- um er gengu á .handlæknaskólann”, og mun viö þetta hafa dregizt aö því námi og aö likskuröarfræöinni. þaö er sagt um hann, aö. hann hafi lært meira af sjálfum sjer en af tilsögninni; likskuröar- stofan varö brátt aöalskóli sá er hann sótti, og bar þegar svo af öörum, er meiri lærdóm höföu þegiö, aö hann innan skamms tíma var settur til aöstoöar viö likskurö, og seinna tekinn fram yfir tvo læröa lækna aö kenna þá fræöi. — Velschow, háskólakennari i ver- aldarsögu og fornsögu Noröurlanda (8. júli). — Chr. Vaupel, grasa- fræöingur (17. sept.). — M. Hassing, próf. og yfirlæknir viö „enn almenna spítala’’ í Kaupmannahöfn (27. febr. þ. á.); hann haf&i
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.