Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 84

Skírnir - 01.01.1863, Qupperneq 84
86 FRJETTIIi. Svíþjóft. taka éptir skipagjörí) og hafnavirkjum, og til Vestnrheims til afe kynna sjer skotfleka og jarnspangaskip Ericsons landa síns. Eptir hans ráhi ætla þeir ah halda smáskipaflotanum (skergarhsflotanum), en auka hann skotflekum úr járni. þar meb er rábib ab reisa 6 járn- freigátur. Landher Svía er mjög haldib til vopuaburbar og vígfimi, enda þykir þaí) liö hib frækilegasta og víglegasta. Karl konungur liggur hvert sumar nokkurn tíma í herbú&um og venur lib sitt. Um fram abgjörbir stjórnarinnar hel'ur þjóbin af sjálfsdábum aukib varnar- afla landsins. Allur þorri vígra manna, sem eigi eru skrábir til her- þjónustu, hefur gengib í skotmannafjelög og skipab þeim ab fullum hersib, eins og títt er orbib í sumum löndum, sjerilagi á Ítalíu og Englandi. Danir tóku þetta upp fyrir tveimur árum, en þab hefur orbib ab minni þrifum hjá þeim en hjá Svíum. Konungur Norbmanna og Svía er smátækari en flestir höfb- ingjar abrir til hirbkostnabar og borbhaldspeninga. Honum eru veittar af bábum ríkjunum rúmar 600 þúsundir danskra dala. Nú hafa Svíar bætt vib hann 125 þúsundum danskra dala á ári í 4 ár. — Fyrir árib komanda eru ríkistekjur Svía reiknabar til rúmra 33 mill. sænskra dala, og útgjöld ab því skapi. þab eru ekki margar þjóbir, er hafa sjer meira til ágætis, er til sögu er litib, en Svíar. Afreksverk þeirra í stribi, vísindi og skáld- skapur eiga ab eins sinn jafnmaka hjá helztu þjóbum Norburálfunnar. Nú hafa þeir tekib til laga-, landshags- og búnabar-bóta, og er skýr- lega á þab vikib í fyrra árs Skírni, hve miklu slíkt má orka til framfara og allsháttar afla landsins. Svíar eru sögurík þjób ab fornu og nýju, og mikib munu þeir hafa til síns máls, er segja, ab þab muni æ betur sannast, ab allt hib elzta og merkilegasta í fornaldar- lífinu, í lagasetningum og sibum sje frá þeim komib, ebur meb öbr- um orbum: ab þeir hafi verib frumþjób og öndvegishöldar af nor- rænu kyni á Norburlöndum. — Allir vita, hve miklu þeir rjebu um afdrif Norburálfunnar á 17. öld, en deildu þá drjúgum máli seinna, er þeir stóbu á öndverban meib meb þeim, er hnekktu ofríki Napó- leons keisara. En vib þab skipubust Norburlönd á nýjar stöbvar, er Norbmenn leystust úr höptum og fengu forræbi efna sinna. þab eru því eigi kyn, þó slík þjób hafi mikib athygli á því, sem fram fer , enda láta þeir flest til sín taka, er tíbindum skiptir. I stríb-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.